Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lystra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lystra
lädera
lystra: no. lystra; av lågty. lüsteren med
samma bet.; besläktat med ljud och
lyda
lyte: fsv. lyte, isl. lyti; bildn. till sv. och
no. dial. ljut, ljöt ful, motbjudande, isl.
ljötr, trol. besläktat med 1 luta och
alltså med urspr. bet. ’som går lutande,
krokig’. Härtill lytt vanskaplig
1. lytt vanskaplig: se lyte
2. lytt så att det lätt hörs (genom tunna
väggar): av da. lydt med samma bet.,
neutrum av adj. lyd hörbar (se
lyhörd); till ljud
lyx: av fra. luxe; av lat. lux’us prakt,
yppighet; jfr luxuös
1. låda (subst.): av lågty. lade (ty. Lade)
med samma bet.; trol. samma ord som
lågty. lade (ty. Laden) planka, bräde;
butik (i boklåda), besläktat med la t ta
(jfr också läddika)
2. låda (verb; i låda vid): fsv. lupa, lodha,
isl. loÖa, no. loda; speciellt nord. ord
av dunkelt ursprung
låding vår (årstid): nord- och
mellan-sv. (samt gotl.) dialektord; forngotl.
lapigs om våren; av okänt ursprung
låg: fsv. lagher, isl. Idgr; besläktat med
ligga och med urspr. bet. ’liggande’;
jfr lägd
1. låga (eldslåga): fsv. lughi, loghi (dat.
ack. logha), isl. logi; till en indoeurop.
rot med bet. ’lysa’; se ljus
2. låga kullfallen trädstam: jfr isl. lag
no. låg; bildn. till ligga; jfr även logg
lågmält: isl. lagmæltr med låg röst;
bildn. till fsv. isl. mål röst, tal, se 1 mål
lån: fsv. lan, isl. län; gemens, germ. ord
(ty. Lehn, se län), bildat till ett verb
som föreligger i ty. leihen låna; jfr 1
lega, leja
lång: fsv. isl. langr; gemens, germ. ord
(ty. lang, se langa; eng. long) med
motsvarighet i lat. long’us lång; jfr länga,
längd, länge, längta
långa (en torskfisk): fsv. isl. langa; till
adj. lång, på grund av fiskens
långsträckta kropp
långtradare [-trå-] fartyg el. lastbil
på långfärd, långfarare: efter eng.
long-trader, se t rad
långtradig: se tradig
låp enfaldig, fjantig person; låpa; låpig:
variation av tåpig, våpig, sjåpig,
sv. dial. fjåpig; trol. tillkommen i
(allittererande) förbindelse med likabet.
ord på 1-: larvig och låpig, lufsig och
låpig o. dyl.
1. lår stor låda: äldre lare sädeslår; jfr
finska laari sädesbinge; ovisst,
huruvida skandinaviskt eller ej
2. lår (på ben): fsv. lar, isl. lær, no. lår,
lær; nord. ord, till en indoeurop. rot
med bet. ’vara böjd’; besläktat med
1 lägg
lårding sjömansgarn: av holl. lording
med samma bet.
låring (viss del av fartygssida): bildn. till
2 lår som namn på viss del av ett
fartyg
lås: fsv. las, isl. lass; nord. ord, trol.
besläktat med no. lam dörrhake
låss: se låtsa
låt ljud, melodi (t. ex. olåt, klagolåt): fsv.
låter m.; även fsv. isl. lat n. ljud; skick,
beteende (jfr grannlåt, låter); till
fsv. lata i bet. ’ge ljud ifrån sig’ (se
låta, tystlåten)
låta: fsv. lata, isl. lata genom ljud giva
tillkänna; tillåta; släppa; låta vara;
gemens. germ. ord (ty. lassen, eng. let),
besläktat med lat och med urspr. bet.
’vara slapp, släppa efter’; jfr låtsa,
lär
låtsa [låt’sa, vard. låss’a]: äldre sv. låssa,
infinitiv bildad till pres. låss, fsv. latz
låtsar, reflexivform av fsv. låter låter
(se låta); jfr less, lyss, ids
lä: isl. hlé, no. le skydd mot vinden,
läsida; besläktat med ljum och ly
läck: av lågty. leck med samma bet.; jfr
det motsvarande inhemska isl. lehr, no.
lek otät. Härtill läcka; läckage [-a’sj]
läcker: av lågty. lecker (ty. lecker) läcker;
noggrann på mat; till lecken slicka
läddika liten låda inuti en kista: fsv.
ladhika; av en lågty. diminutivform till
1 låda
läder: fsv. lædher, isl. leör; gemens, germ.
ord (ty. Leder, eng. leather) av dunkelt
ursprung
lädera skada, såra: över ty. lädieren av
lat. Wdere slå, stöta (jfr elidera,
265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
