- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
289

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - morla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

moria

motell

kärr, myr, mosse; efterleden trol.
ur-sprungl. ljudhärmande; sekundärt
anslutet till kulla i bet. ’flicka’, sålunda
’skogsjungfru’

moria [-å’-] små värka: no. moria, murla
arbeta senfärdigt; värka gnagande:
bildn. till sv., no. dial. mora arbeta
smått; av omstritt ursprung (jfr mo la)
mormon [mårmo’n]: efter Mor’mon, det
fritt uppfunna namnet på den profet,
som föregivits ha nedskrivit sektens
religionsurkund

mormässa marknad (i Västerås) omkr.
8 sept.: urspr, ’kyrklig högtid d. 8 sept.,
jungfru Marias födelsedag’; fsv. Marin
mæssa, maaremæssa, mor[e]mæssa;
förleden sålunda tidigt ombildad efter mor
moder

morna sig: bildn. till morgon
morot: fsv. mororot; efter lågty.
mor-wortel med samma bet.; till möre (ty.
Möhre) morot (se mara) och wortel
(ty. Wurzel) rot

morra, murra: fsv. morra, murra;
ljudhärmande, liksom 1 knorra. Härtill
morrhår (hos katt el. hund): jfr da.
knurhår, ty. Schnurrhaar
mors (vardagl. hälsningsformel: god
morgon): från skolpojksslang, känt från
slutet av 1800-t.; trol. av ett mom! god
morgon! med tillagt hypokoristiskt -is,
av momis blir mors; jfr tjänis! av
tjänare!

morsa (mest i best. f. morsan) (vard.):
endast i sv., känt från slutet av 1800-t.;
trol. en hypokoristisk bildning på
grundval av uttrycket mor sin (mor si) sin
mor; jfr sv. dial. morsa husmor; jfr
farsa, brorsa, kanske äv. sk år sa

1. morse [mårs’e] i uttrycket i morse:
till morgon; fsv. i morghons (med
tilllagt adverbiellt -s; jfr i torsdags, i våras,
i vintras o. dyl.), äldre sv. i morges, i
mor res, i måres (1600- o. 1700-t.), i
morse (känt från 1780-t.) med senare
tillagt adverbiellt -e; da. i morges; jfr i
aftse (i går afse)

2. morse- [må’rse-, må’rs-] (i
morsealfabetet m. fi.): efter den amerikanske
uppfinnaren S. F. B. Morse (1791—1872)

morsk [mors’k]: no. morsk, trol. av morsk,
äldre mordisk, i skämtsam användn.;

kanske också av äldre ty. murrisch (ty.
mürrisch) morrande, missbelåten
mortalitet dödlighet: av likabet. fra.
mortalité, bildat till lat. mor’s (gen.
mor’-tis) döden: jfr amortera, mord
mortel [mo’rtel, mort’el]: över tyskan av
lat. moria’rium mortel
mortifiera förklara ogiltig, döda: av
likbet. fra. mortifier; av lat. mortifica’re,
till morti’ficus dödlig, av mor’s död (se
mortalitet)

morä’n (en geologisk term): av fra.
moraine, ett sydostfranskt dialektord
mos: fsv. no. mos; av lågty. mos (ty.
Mus) med samma bet., besläktat med
1 mat

mosai k: av fra. mosaique; över ital.
mosa’ico av medeltidslat. musa’icum,
bildn. till lat. musi’vus, adj. till grek.
mu’sa sånggudinna; alltså egentl,
’hörande till muserna och deras tempel’
mosa’isk: bildn. till Mose[s], den
israelitiska religionens grundläggare
mosel [må’sel] (ett slags vin): efter den
västtyska floden Mosel (fra. Moselle)
moské [mås-ke’]: över fra. mosquée av
arab. masgid ort, där man tillber
m oskit [-k-] (ett slags mygga): av
spanska mosqui’to med samma bet.; av
lat. mus’ca fluga (se musch)
moskovit ryss: bildn. till det ryska
stadsnamnet Moskva (äldre sv. Moskov)
mossa mossväxt (och mosse torvinark,
myr): urspr, olika former av samma ord,
som i nyare tid fått skild bet. (jfr
dager, dag), fsv. isl. mosi (dat. ack. mosa)
mossa, mosse; till fsv. mos, sv. dial. måst
moss mossa; gemens, germ. ord (ty.
Moos, eng. moss mossa), besläktat med
myr och med lat. mus’cus mossa
moster: äldre morster; av fsv.
mopor-sy stir, sammansättn. av moder och
syster

mot (prep., adv.): fsv. i mot, a mot; till
subst. fsv. isl. möt möte, även: ’plats
för möte, vägkors’; väghamot vägmöte
(1541), jfr vägskäl; ett gemens, germ.
ord av omtvistad upprinnelse (jfr
möta, möte;ledamot).Härtill mota:
speciellt svenskt ord
motell’ hotell för motorförare: modern
ordbildning (o. 1950); sammansättn. av

289

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free