Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - multen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
multen
mus
multen: se multna
multer (pl.) hjortron: no. molta moget
hjortron, da. muUébær; till multen mjuk,
mör (se multna)
multilatera’1 flersidig: modern bildn. av
lat. muVti- mång- (till muVtus mycken
se multum) och låter a’lis sido- (adj.
till lat’us sida); jfr unilateral,
bilateral
multip’el mångfald: av likabet. fra.
multiple; av lat. muVtiplex mångfaldig.
Härtill multiplicera: av lat. multiplica’re
med samma bet.; multiplikation;
mul-tiplikator: egentl, ’den som
mångdubblar’; multiplikan’d: egentl, ’det
som skall mångdubblas’
multna.’ no. moltna; bildn. till adj.
multenno. molten mjuk, mör, upplöst,
ruttnande, egentl, perf. part. av ett starkt
verb no. melta smälta, upplösas,
besläktat med malt; jfr multer
mul tum mycket; (mycket) pengar: av
lat. muVtum, neutr. av adj. muVtus
mycken
mulåsna: se mula
mu’mie balsamerat lik: ytterst av arab.
mümija ämne, varmed döda
balsameras. Härtill mumifiera
mumla: fsv. mumbla; av lågty.
mum-melen med samma bet.; ljudhärmande
mumma (en ölsort): av ty. Mumme med
samma bet., trol. bildn. till ett
personnamn
munVrik enfaldig karl (snusmumrik):
sv. dial. ordbildning på -ik till
ljud-härmande mumla, mumsa m. fi.
mumsa: no. mumsa; ljudhärmande
mun: fsv. munder, isl. mudr, no. munn;
gemens, germ. ord (ty. Mund, eng.
mouth), trol. av en indoeurop. rot med
bet. ’tugga’ (jfr mynna, 2 -mynt).
Härtill muntlig: av lågty. muntlik (ty.
mündlich)
munde’ring utrustning; seltyg: av ty.
Mundierung; till fra. monter utrusta (se
montera)
municipa’1- (i municipalsamhälle, -nämnd
o. dyl.): bildn. till lat. municip’iimi
landsortsstad, småstad. I Sverige var
municipalsamhälle en kommunal
organisationsform 1898—1952.
1. munk: fsv. munker, närmast lånat
från fornlågty. el. fris.; ytterst av grek.
monaklws’ ensamboende, eremit (se
mono-); efter klosterväsendets
utveckling fick ordet bet. ’medlem av
klostergemenskap, klosterb roder’
2. munk: ellips av munklikör (urspr,
tillverkad i ett benediktinkloster)
3. munk i flottyr tillagat bakverk
(äp-pelmunk o. dyl.); potatisplättar
(raggmunk): bildlig användning av 1 munk
munsjÖ’r gunstig herre, gynnare:
försvenskning av fra. monsieur herre, av
äldre monseigneur; till lat. sen’ior herre,
egentl, ’äldre’
munskänk: av ty. Mundschenk med
samma bet., till Schenk, fornty. scenco
tjänare som skänker i (vin); bildn. till
skänka
munter: av ty. munter med samma bet.,
urspr, ’vaken, uppmärksam’
mur: tidigt germ. lån från lat. mu’rus
med samma bet.
mura (arter av växtsläktet Potentilla):
no. mura med samma bet.; trol. samma
ord som ty. Mohre (Möhre) morot (se
morot), ursprungl. ’ätbar rot’
murbräcka: äldre sv. även murbräckare;
efter likbet. lågty. murbreker, ty.
Mauerbrecher; se 1 bräcka
murgröna (en växt, Hedera helix):
namnet känt från 1640
murken: isl. morkinn, no. morken: trol.
besläktat med en del germ. och
indoeurop. ord med grundbet. ’krossa’; jfr
mortel, mör, mörja
murkla: av ty. Morchel med samma bet.;
till ty. Möhre morot (se morot)
murmeldjur: av ty. Murmeltier med
samma bet., ombildn. av lat. mu’rem
mon’-tis bergmus
murra: se morra
murre*, i sammansättn. sotarmurre;
variation av kurre med anknytning till
morian (äldre sv. även murian)
murvel (spec. tidnings-): sv. dial. murvel
liten tjock pojke, .liten tjur, argsint
karl, till no. murva arbeta smått, pyssla,
murv pyssling, liten förkrympt varelse;
jfr parvel m. fi.
mus (pl. möss): fsv. isl. mus f., gemens,
germ. ord (ty. Maus, eng. mouse) med
291
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
