Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pickels ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pickels
pilka
pick els: av eng. pickles; egentl, plur. av
pickle saltlake, ättika till inläggning
(jfr ty. Pökel saltlake)
pickhågad (jfr äldre pickhjärtad): till
äldre sv. förpickad betagen, ivrig; av
lågty. verpikt, ty. verpicht med samma
bet., egentl, ’hängande fast med beck
(lågty. pik, ty. Pech)’
pick nick: av eng. picnic eller fra.
pique-nique knytkalas i det fria; ordbildn.
med rimmande ljud växling som
virrvarr, krimskrams, pick och pack;
eng. humdrum m. fi.
pickolaflöjt [pikk’åla-]: av ital. fla’uto
picc’olo liten flöjt
pick’olo hotellpojke: av ital. picc’olo
liten
pickup’ ljuddosan i en grammofon: av
likbet. eng. pick-up, egent. ’plockar upp’
(tar fram ljudet ur skivan)
picot [pikå’] (en sömnad): av likbet. fra.
picot, även: ’liten tagg el. spets’, till
pic hacka (se pik)
piedestal [piedesta’l, pjedesta’l]
fotställning: av fra. piedestal; av ital.
piedi-stalVo; sammansättn. (med prep. di) av
piè fot och stalVo ställning; plats, där
ngn står
pierrot [pjärå’] (en viss komisk
teaterfigur): av fra. Pierrot, diminutiv till
Pierre Per
piete’t aktning för det gamla,
vördnadsfull hänsyn: ytterst av lat. pi’etas
fromhet; vördnad
pietis’m (religiös åskådning, som särskilt
betonar fromhetslivet): bildn. till lat.
pi’etas fromhet (se pietet)
piff: ljudhärmande
piffa (i uttrycket p. upp), piff ig:
ljudmålande, variant till fiffa, fiffig
piga: fsv. pika, pigha (tjänste)flicka, isl.
pika, no. pika, da. pige flicka; nord.
ord, som saknas i ty. och eng.; av
omstridd upprinnelse trol. ett vardagl.
smekord som mot medeltidens slut
spritt sig från da.; till pik spets, udd.
Fin. piika, estn. piiga flicka är trol.
lån fr. sv.
I. pigg (subst.) gadd, spets, udd: fsv.
pigger, no. pigg; trol. besläktat med
pik och picka; jfr spigg med
liknande bet.
2. pigg (adj.): trol. besläktat med 1
Pigg
piggvar: sammansättn. av 1 pigg och
-var, äldre hvarf i bet. ’ring, rundel’; jfr
slätvar
pigmen’t (ämne, som ger föremål färg):
av lat. pigmen’tum färg, färgstoff
pik: fsv. piker spets, udd;
vandringsstav, no. pik; gemens, germ. ord,
besläktat med peka, picka, 1 pigg; trol.
ljudmålande (jfr fra. pic hacka, lat.
pi’cus hackspett). I bet. ’lans’ lånat
från fra. piqué med samma bet. Jfr
även 1 spik
pikådor [-å’r] tjurfäktare: av likbet. spa.
picador, till picar sticka, motsv. fra.
piquer (se pik er a)
pikant [-an’t, -ang’t] kryddad, retande:
av fra. piquant; egentl, pres. part. av fra.
piquer sticka. Härtill pikanteri’
1. piké fen tygsort): av fra. piqué; egentl,
perf. part. av fra. piquer sticka
2. piké (ett kortspel): av fra. piquet,
di-minutivbildn. till fra. piqué färg i
kortspel
pikera göra ett tyg uddigt i kanten;
såra, förnärma: av fra. piquer sticka;
jfr pikant, 1 piké; picka. Härtill
pikerad
pike’t patrull, avdelning: av fra. piquet,
egentl, ’tjuderpåle, tältpinne; fältvakt’
pikrinsyra (en kemisk term): bildn. till
grek. pikros’ sur
piktu’r handstil: av lat. pictu’ra
målarkonst, målning
1. pil (ett skjutvapen): gemens, germ.
ord (ty. Pfeil, eng. pite), gammalt lån
från lat. pi’lum kastspjut
2. pil (ett träd): fsv. pil, isl. piil; nord.
ord, möjl. identiskt med 1 pil (trädet
varav man gör pilar?)
pi|aster väggpelare, halvpelare: av ital.
pilas’tro med samma bet., bildn. till
lat. pi’la pelare
pilgrim vallfärdare: av lat. pelsgri’nus,
peregrinus resande; främling (fra.
pèle-rin; se pelerin)
pilka fiska med pilk: da. pilke, no. pilka
med samma bet., sv. och no. dial. även
’pilla, plocka’; trol. ett ljudmålande ord;
jfr pirka, 2 pimpla. Härtill pilk
fiskredskap vid pilkning
330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
