Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pådyvla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pådyvla
fsv. abyrp hemligt inbärande (av
tjuvgods o. dyl.) i någons hus
pådyvla: se dyvla (på)
påfallande iögonenfallande, slående: efter
likbet. ty. auffallend
påflugen påträngande, framfusig: eg.
’som flyger på ngn, påflygande’;
formellt perf. part. av flyga på anfalla,
men med presensbetydelse; jfr
närgången
påfund: till finna på; fsv. fund finnande,
fynd (se fynd, samfund,
underfund)
påfågel: fsv. isl. pdfugl; ytterst av lat.
pa’vo påfågel
påk: no. påk, sydsv. dial. påg gosse;
besläktat med lågty. påk dolk, eng.
poke sticka, stöta, röra om
pålaga skattebörda: till lägga på; jfr
fsv. -lagha läggande i t. ex. alagha,
ut-lagha pålaga, tillagha tillhörande
område; jfr förlaga, inlaga
påle: fsv. pale, no. påle; gemens, germ.
ord (ty. Pfahl, eng. pole), lån från lat.
pa’lus påle
pålstek (ett slags knut): av holl.
paal-steek (ty. Pfahlstich) med samma bet.,
eg. ’stek (stick) runt en påle’; se 1
stek
påpasslig: se 2 passa
påse: fsv. isl. pusi, posi, no. pose;
gemens. germ. ord, till en rot med bet.
’svälla’ (se pösa)
påsk: fsv. isl. påskar (plur.), no. påske;
över lågtyskan av medeltidslat. (och
grek.) pas’cha ytterst av hebreiska
pesa’ch påskalamm
påskina (i uttr: låta p.) komma till
synes, visa sig: fsv. påskina med
samma bet., bildlig användning av skina
synas, framträda, visa sig; se skina
påta: no. pota; gemens, germ. ord (eng.
put) av dunkel härkomst
påve: fsv. pave, isl. pdfi; över
fornlåg-tyskan och fornfra. av lat. pa’pa fader;
påve; jfr pappa
påver fattig, torftig: av fra. pauvre; av
lat. pa’uper fattig
pall takhimmel: fsv. pæll, isl. pett;
ytterst av lat. palVium täcke; mantel
pösa
päls: över tyskan av likabet.
medeltidslat. pellic’ia (fra. pelisse); till lat. adj.
pellic’ius gjord av skinn (lat. pelVis)
pär medlem av eng. överhuset: av eng.
peer, egentl, ’jämlike’; ytterst av lat.
par’ jämlik (se par)
pärk (en idrottslek): av ett lågty. ord,
motsvarande ty. Pferch fålla, inhägnad
pärl, perl [pärrl, pärl] mycket liten
boktrycksstil (kägeln mäter 5 punkter):
efter likbet. eng. pearl, eg. ’pärla’;
jfr petit
pärla: fsv. pærla; av lågty. perle, ett
romanskt ord (fra. perle, ital. per’la) av
oklart ursprung
pärlemor: fsv. pærlomodher; närmast
från lågty. (ty. Perlmutter); bildat efter
medeltidslat. ma’ter perla’rum pärlornas
moder
pärm: av fsv. pær’man pergament; av
lågty. perment, samma ord som
pergament. Härtill pärmebrev (ålderdoml.)
pergamentsbrev
päron: fsv. pærun, pæra; ytterst av lat.
pir’um päron
pärs: bildn. till fsv. pærsa pressa; av
lågty. persen med samma bet., urspr,
samma ord som pressa
pärsa (en skräddarterm): fsv. pæ^sa; se
pärs
pärt fottåg, som hänger under rå på
fartyg: av likabet. lågty. pert, egentl,
häst (ty. Pferd)
pärta träspån; lyssticka: trol. ett finskt
lånord; jfr finska päre (plur. päreitä)
med samma bet.
pöbel: över tyskan av fornfra. pueble
(fra. peuple); av lat. pop’ulus folk;
allmänheten, mängden, hopen (jfr
populär)
1. pöl vattenpöl: fsv. pøl; trol. av
lågty. pole, plur. av pöl (ty. Pfuhl) med
samma bet.
2. pöl valsformig kudde: av lågty. pöl
(ty. Pfühl) långkudde, bolster; ytterst
av lat. pulvi’nus kudde, liten dyna
pölsa: äldre pylsa, no. pylsa; av dunkelt
ursprung
pörte (finsk ryggåsstuga): fsv. pyrte;
av finska pirtti med samma bet.
pösa: fsv. pøsa, no. pøysa svälla; jfr
pussig, puss, påse. Härtill pösig
351
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
