Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sitta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitta
sjå
eng. chintz; av hindustanska chint
fläckig
sitta: fsv. sitia, isl. no. sitja; gemens,
germ. ord (ty. sitzen, eng. sit), besläktat
bl. a. med lat. sede’re sitta (se
session); jfr säte, säter, sätta; såte,
undersåte, försåt; 1 sits
sittra darra, skälva: trol. närmast av
da. sitre med samma bet.; av ty.
zittern darra; gemensamt germ. ord
(isl. türa, eng. Otter), sannolikt av
ljudhärmande ursprung
situation läge, tillstånd, ställning: av
fra. situation läge; av medeltidslat.
situ-a’re bringa i riktigt läge; till lat. sit’us
läge. Härtill situerad: efter fra. situé
belägen
sjabbig (vard.): sv. dial. ’långsam, sölig’;
variantform till skabbig, skrabbig
m. fi., med pejorativt sj- från sjaskig
m. fi.
sjaber: se schaber
sjackra: se schackra
sjafsig (vard.): sv. dial. ’våpig,
oordent-lig’; variantform till hafsig, slafsig
m. fi., med pejorativt sj- från sjaskig
m. fi.
sjagg: se schagg
sjajas sjasker: ombildn. av pajas med
uddljudet från sjaskig m. fi.
sjaka’1 (rovdjur av hundsläktet): ytterst
av turk. caqal eller pers. sagàl med
samma bet.
Sjal: över tyskan av eng. shawl; av
persiska säl med samma bet. Härtill
sjalett’ huvudduk; eg. ’liten sjal’ (bildat
som cigarrett, operett, rosett m. fi.)
sjalu, sjalusi: se jalu, jalusi
sjana: sv. dial. ’enfaldigt, halvvåpigt
fruntimmer’; trol. kvinnonamnet
Jeanna, med dialektalt uttal Jeana, använt
som ett appellativt glåpord
sjanghaja anställa (sjöman) med list el.
våld: till den stora kinesiska hamnstaden
Shanghai
sjapp bod, skjul; krog: av likbet. eng.
shop
sjappa springa, rymma, smita i väg: äldre
sv. schappera; av fra. échapper
undslippa, fly undan; egentl, ’kasta av
kappan, lämna kappan i sticket’; av ett
folkl. lat. excappa’re (till capp’a kappa)
sjasa: bildn. till ljudhärmande
interjek-tionen sjas!
sjaskig: sen nybildn. i svenskan,
variation av slaskig, snaskig, pjaskig,
g råd as k ig m. fi., med ett pejorativt
sj- (liksom i sjajas, sjåp, sjätte, sjana
m. fi.); jfr med annan bet. sv. dial.
sjaskig långsam, sölig, da. sjasket
slaskig, våt
sjätte: sv. dial. ’våp, enfaldig, vårdslös,
tafatt människa’; variantform av
knatte med pejorativt sj- (från sjaskig
m. fi.)
sjava hasa, släntra (vard.): variantform
till trava, kava, snava med
pejorativt sj- (från sjasa, sjafsig m. fi.)
sjersmi’n (schersmin) (en trädgårdsväxt,
Philadelphus): en i sv. och da.
förekommande variantform av jasmin
sjok [-o’-] stort lösslitet el. avrivet stycke:
sv. dialektord
sju: fsv. siu, no. sju; av samma germ.
grundform som ty. sieben, eng. seven;
gemens, indoeurop. ord, bl. a. i lat.
sep’tem (se september, septennium,
septett). Härtill sjunde; sjutton: jfr
aderton, fjorton; sjuttio: ombildn. av
sjutti, av fsv. siutighi, isl. siau tigir sju
tiotal
sjubb tvättbjörn: av ty. Schupp med
samma bet.; av ryska sjuba päls
sjuda: fsv. siudha koka, isl. sjàöa, no.
sjoda; gemens, germ. ord (ty. sieden,
eng. seethe), trol. ursprungligen
ljudhärmande, av en vätskas susande och
bubblande ljud vid kokning
sjuk: fsv. siuker, isl. sjükr, no. sjuk;
gemens, germ. ord (ty. siech, eng. sick);
jfr lungsiktig, 2 sot
sjunga: fsv. siunga, isl. syngva, no.
syngja, sv. dial. singa; gemens, germ.
ord (ty. singen, eng. sing) med oklara
släktförhållanden i utomgerm. språk
(jfr sång)
Sjunka: fsv. siunka, isl. søkkva, no.
søkka, sv. dial. sicka; gemens, germ. ord
(ty. sinken, eng. sink); jfr 1 sänk,
sänka
sjuttio, sjutton: se sju
Sjå (i uttryck som ett fasligt sjå): allm. i
sv. dial.; no. sjau, da. sjöv; av holl.
394
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
