Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skråma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skråma
skugga
med en hos ljudhärmande ord vanlig
vokalväxling (jfr vråla); i äldre sv.
(Bellman) och sv. dial. även ’gråta
högljutt’
skråma: no. skråma; besläktat med
likabet. ty. Schramme samt med skräda
skrå’puk ansiktsmask: fsv. skropuk-;
trol. sammansättn. av 1 skrå i bet.
’torrt skinn’ och fsv. puke djävul, alltså
’skinndjävul, djävulsmask’; jfr puke
skräck: av ty. Schreck förskräckelse;
till schrecken bli förskräckt, egentl, ’fara
upp’; jfr förskräcka
1. skräcka (en andfågel): trol. en avledn.
på skrake
2. skräCka lossa på beläggningen av tåg:
lån från ngt lågty. eller holl. ord (jfr
lågty. schricken med samma bet.)
skräda (t. ex. s. mjöl, s. ord): i dial.
’slät-hugga (timmer); skala, avskilja sådor;
rensa’, fsv. skrædha, no. skræda; egentl,
’skära snett, skära bort’; urspr, alltså:
s. stockar (bräder o. dyl.), dvs. avskilja
bark o. annat värdelöst (avskräde);
sedan: avskilja (sådor från mjöl, ofyndigt
berg från malm osv.); numera nästan
endast överfört: s. orden; jfr 2 och 3
skrå, avskräde, skräddare
Skräddare: fsv. skræddare, no. skræddar;
av lågty. schräder skärare, tillskärare;
till schräden skära, se skräda
skrälla: fsv. skrälla, isl. no. skrella; trol.
ljudhärmande (liksom skrål a,
skratta, skräna, 1 skräppa m. fi.). Härtill
skräll ig skrällande
skrälle sprucket kärl (av trä el. lera);
svag och bräcklig person: trol. egentl,
’något, som ger ifrån sig ett rasslande
ljud’; bildn. till skrälla. Härtill
skrällig skröplig
skrämma: no. skræma; nord. ord med
osäkra anknytningar i andra språk; trol.
med grundbet. ’skrika’; ljudhärmande
(jfr skräna, skråla). Härtill skrämsel
skräna: fsv. skræna; trol. ljudhärmande
skränfock: se 2 -fock
skrän ka böja ut tänderna (på en såg):
av ty. schränken lägga korsvis,
besläktat med skrank. Härtill skränkjärn,
-tång
skränt backe, sluttning, slänt: från da.
skrænt med samma bet., av oklart
ursprung
skräp: no. skrep det som ligger kvar i
krubban, då hästen har ätit; möjl.
besläktat med skrapa. Härtill skräpa;
skräpig
1. skräppa skryta: fsv. skræppa, no.
skreppa med samma bet.; sv. dial.
skräppa även ’smälla, knalla; skrocka,
kackla’; jfr sv. dial. skroppa skryta;
bullra, färöiska skroppa larma, stoja;
trol. med grundbet. ’bullra’,
ljudhärmande
2. Skräppa (växtnamn, om arter av
släktet Rumex): fsv. skræppa (Rumex), no.
skreppa (Tussilago); i sv. och da. dial.
om olika storbladiga växter (Rumex,
kardborre, hästhov, pepparrot o. a.);
trol. till 1 skräppa bullra, skryta
skrävla [skrä’vla, skrävv’la]: avledn. av
äldre skräfva, sv. dial. skräva ljuda
sprucket; skrävla, besläktat med isl.
skrafa, sv. och no. skrava prata, skrävla,
skravla skramla, skrävla; trol.
ljudhärmande; jfr skrävel
skröna lögnhistoria: från no. skrøne
skrytsam, lögnaktig berättelse, till no.
skrynja skryta, skrävla; ljudmålande
ordbildning
skröplig [skrö’p-, skröpp’-]: fsv.
skrøpéli-ker, no. skrypleg; till sv. dial. skryp
skröplig, svag; knapp, odryg, no. skryp
odryg, kortvarig, isl. skriüpr skör,
skröplig; se skryp
1. skubba (vanl. skubba sig): fsv. skubba,
no. skubba; möjl. lån från lågty.
schub-ben gnida; besläktat med skuva
2. skubba springa: samma ord som föreg.;
för betydelseförändringen jfr gno
Skudda (vanl. i uttrycket skudda stoftet
av sina fötter): fsv. skudda, no. skudda
lätt stöta till, puffa till; av lågty.
schud-den skaka (jfr ty. schüJtteln med samma
bet.); besläktat med skydda
Skuffa: möjl. av lågty. schuven skjuta
undan; jfr skuva; knuffa
skugga (subst.): fsv. skugge (dat. ack.
skugga), isl. skuggi, no. skugge; ytterst
till en indoeurop. ordgrupp med bet.
’betäcka, förmörka’, vartill också hör 2
skum, skjul, 1 sky samt lat. ob~
404
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
