Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - smussla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smussla
smörja
smussla: sv. dial. smusla, smy sia; trol.
en bildn. till äldre sv, och sv. dial.
smvita obemärkt slinka undan, till
smutt vrå, smyg. Härtill smussel
smuts: av ty. Schmutz med samma bet.;
möjl. besläktat med ty. Schmitz fläck
(lågty. smitte), se smita. Härtill
smutsa; smutsig
smutt smyghål: no. smott; till sv. och
no. dial. smetta (smått) smyga; slinka
in; jfr smått, smussla
smutta dricka smått: till äldre sv. (sv.
och no. dial.) smutt (litet) grand; jfr sv.
och no. dial. smitt smula
smycka: av lågty. smücken (ty.
schmüc-ken) med samma bet., bildn. till smuk
vacker (ty. schmuck). Härtill smycke:
da. smykke
smyga: fsv. smiugha, smygha, isl. smjüga,
no. smjuga; gemens, germ. ord (ty.
schmiegen) med ursprungl. bet. ’smyga’;
jfr smuggla. Härtill smyg
(fönstersmyg; gärdsmyg)
små (n. smått och pl. små): fsv. isl.
smdr, sv. och no. dial. små; gemens,
germ. ord (jfr smäda, smälek,
försmå) av dunkel härkomst; jfr smärre,
småningom. Härtill småtting;
småtte-ri’
småkusin syssling (Finland)
småningom: känt från 1587; no. (i)
småningom; av omstridd härkomst;
dock säkert till små; jfr fsv. dat. pl.
smam i smådelar, smam ok smam
småningom (ty. nach und nach, eng. by and
by)
smäck- (förstärkande, t. ex. smäckfet,
-full): till smacka slå; jfr
smäll-smäcka slå: da. smække; trol. en bildn.
av samma slag som de likbet. smacka,
smocka, sv. dial. smicka
smäcker: da. smækker; trol. av lågty.
smecker med samma bet.; av omstridd
härledning
smäda skymfa: av lågty. smeden med
samma bet.; bildn. på ett adj. som
motsvarar sv. små, alltså med urspr. bet.
’förringa’. Härtill smädelse; smädlig;
försmäda, försmädlig
smäkta (mest i pres. part. smäktande):
fsv. smækta, da. smægte; av lågty.
smachten hungra, försmak ta av hunger;
trol. bildat på ett adj., som motsvarar
sv. små, alltså egentl, ’bli liten, bli
tunn’; jfr försmäkta
smälek skymf: fsv. smæleker; ombildn.
(efter de många orden på -lek) av äldre
fsv. smælikhet; av lågty. smelik (ty.
schmählich) skamlig, skändlig; bildn.
till ett adj., som motsvarar sv. små
smäll- (förstärkande, t. ex. smällfet,
-fuU): till smälla; jfr
smäck-smälla (verb): fsv. smælla, no. smella;
ytterst trol. ljudhärmande
1. smälta (inträns, verb) upplösas (om
snö, vax o. dyl.): fsv. smælta (smalt), no.
smelta (smalt); gemens, germ. ord (ty.
schmélzen); jfr 1 smul, smult,
smultron; i samma bet. former utan s-, se
multna, malt
2. smälta (träns, verb) upplösa: fsv.
smælta (smælte), no. smelta; gemens,
germ. ord (ty. schmélzen), med
grundbet. ’komma ngt att smälta’ bildn. till
1 smälta
smärgel [smärgel, smärgel] slippulver
av korund (smärgélduk o. dyl.): över
tyskan av ital. smerigVio med samma
bet.
smärre (komparativ av små): fsv. isl.
smærri
smärt: da. smært; trol. besläktat med
smart och smärta
smärta (subst.): av lågty. smerte (ty.
Schmerz) med samma bet.; ytterst till
en indoeurop. rot med bet. ’bita’, vartill
även bl. a. lat. morde’re bita
smärfing (gammal segelduk): da.
smer-ting; till sv. smärta, da. smerte bekläda
ett tåg med segelduk för att skydda det
mot nötning; besläktat med smärta
smör: fsv. smior, isl. smjqr, no. smør;
gemens, germ. ord (ty. Schmer fett,
eng. smear smörja), med ursprungl.
bet. ’smörja’; jfr smörja
smör’gås: sv. ord, känt från början av
1500-t. (jfr da. o. no. smørrebrød); möjl.
från början om de smörklimpar, som
vid kärningen flyter upp till ytan; jfr
sv. dial. flötgås med bl. a. denna bet.
smörja: fsv. smyria, isl. smyrva, smyrja,
no. smyrja; gemens, germ. ord (ty.
schmieren), bildat till smör
416
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
