Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - snärta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snärta
sofistikerad
snärta ung flicka: bildn. till sv. dial.
snärta kila, springa omkring; jfr snärt
snäsa (verb): trol. lånat från lågty.; jfr
lågty. snäsich näsvis, oförskämd, snäse
näsvis person
snäv: äldre snäver (jfr da. snæver trång;
smärt); fsv. snæver (ack. snæfran), isl.
snàfr, no. snæv; av omstridd
upprinnelse
snö: fsv. snior, isl. snjör, no. sn jo;
gemens. germ. ord (ty. Schnee, eng. snow),
med släktingar i flera indoeurop. språk.
Härtill snöa; snöig
snöd fåfänglig: fsv. snøper bar, öde, isl.
snaudr, no. snaud; gemens, germ. ord
(ty. schnöde), med grundbet. ’avskuren,
naken’
snöpa: fsv. snøpa, isl. sneypa, no.
snøy-pa; med ursprungl. bet. ’knipa av,
klämma’; besläktat med snoppa. Härtill
snöping
snöplig: fsv. snøpeliker; bildn. till snöpa
i bet. ’vanära, kränka’
snöre: fsv. snøre, isl. snøri; avledn. av
fsv., da. no. snor snöre; gemens, germ.
ord (ty. Schnur snöre), besläktat med
sno
snörpa: sv. och no. dial. snyrpa;
besläktat med adj. snarp skarp, vass,
hopdragen, hård; se snärp
snörvla: ljudhärmande, liksom sv. dial.
snarvla morra; bullra, isl. snarfla rossla
snö via: jfr sv. dial. snavla snö via; trol.
ljudhärmande (jfr snuva)
SO sugga: fsv. so, isl. syr (ack. su), no.
su; gemens, germ. ord (ty. Sau, eng.
sow) med motsvarighet i flera indoeurop.
språk (t. ex. grek. hys, se hyena; lat.
su’s); jfr svin, sugga
SOaré aftonunderhållning: av fra. soirëe
afton, avledn. av soir afton; av lat.
se’rum sen tid på dygnet (jfr serenad)
SObel [så’bel] (ett djur med dyrbart
pälsverk): av ty. Zobel med samma bet.;
ett ryskt ord
SOber [så’ber] nykter, vårdad: av
likabet. fra. sobre; av lat. so’brius nykter
social [såsia’1, sosia’l] samhälls-,
samhällelig: över ty. och fra. (efter
Rousseaus "Contrat Social" 1762) av lat.
socia’lis sällskaplig, bildn. till soc’ius
kamrat, bundsförvant (jfr associera
sig, societet), eg. ’följeslagare’,
besläktat med seq’ui följa; se 1 sekt,
konsekvens. Härtill socialisera
förstatliga; socialist (1848): av fra.
soda-lisme (1830-talet); socialist
SOCietet [såsiete’t] sällskap;
sällskapskrets: över ty. och fra. av lat. soci’etas
gemenskap, samfund; bildn. till socHus,
se social
sociologi [-ålågi’] samhällsvetenskap:
av fra. sociologie (först använt av
Auguste Comte 1838), bildat på lat.
toc’ius (se social) och grek. log’os ord,
lära. Härtill sociolog [-lå’g]
socionom [-nå’m] person som ägnar
sig åt socialvård: nybildat ord, sedan
1952 titel för från Socialinstitutet
utexaminerade; bildat av socio- i
sociologi och grek. nom’os man som ordnar,
till nem’ein ordna
SOCk, socka: fsv. sokker, no. sokh
strumpa; gammalt germanskt lånord, av lat.
socc’us halvstövel, låg sko
sockel [-å-] fot, underlag: över ty. av fra.
socle; av ital. zocc’olo sockel; träsko; av
lat. socc’us, se socka
socken [-o-]: fsv. sokn, isl. sokn; egentl,
’sökande (till kyrkan, till tinget)’; bildn.
till söka
socker: fsv. suker, söker; över (låg)ty.
och ital. av arab. sukkar; trol. ytterst
av ostindiska sakkhara med samma bet.
(varav också grek. sak’kharon, jfr
sackarin)
soda kolsyrat natron: över tyskan av
ital. och spa. soda med samma bet.
sodomit (person, som tillfredsställer
könsdriften på onaturligt sätt): bildn.
till Sodom, forntida stad i Palestina,
enligt 1 Mos. 19 förstörd på grund av
invånarnas laster
soffa: över ty. och fra. av arab. suff a
sadeldyna; bänk; soffa
sof is’m avsiktlig felslut, spetsfundighet:
av grek. sofisma, bildn. till sofos’ vis.
Härtill sofist (grek. filosof på 400-t.
f. Kr.); sofisti k; sofistisk; sofisteri’
sofistikerad (överdrivet) spetsfundig,
utspekulerad; invecklad, krånglig,
förvrängd: av eng. sophisticated med sam-
420
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
