Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - svära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svära
sympati
svårighet i andra indoeurop. språk,
besläktat med svåger, svägerska
svära: se svärja
svärd: fsv. sværp, isl. sverö, no. sverd;
gemens, germ. ord (tv. Schwert, eng.
sword) av dunkel härkomst
svärja (svära): fsv. sværia, isl. no. sverja;
gemens, germ. ord (ty. schwören, eng.
swear), trol. med grundbet. ’tala’; jfr
svar, svordom
svärm: fsv. sværmber; gemens, germ. ord
(ty. Schwarm, eng. swarm), med
grundbet. ’bisvärm’; möjl. av ljudhärmande
ursprung (jfr 1 surra). Härtill svärma;
svärmeri’, svärmisk
1. svärta (subst.) svart färg; svart fågel:
bildn. till svart
2. svärta (verb) göra svart: bildn. till
svart
sväva: fsv. svæva, da. svæve; av lågty.
sweven (ty. sckweben), besläktat med sv.
och no. dial. sviva, isl. svifa svinga sig;
sväva; driva omkring (jfr s vi v el); jfr
utsväva
sy: isl. sy ja, no. sy a, sy; gemens, germ.
ord (eng. sew), med släktingar i andra
indoeurop. språk, t. ex. lat. su’ere sy,
flicka, su’tor skomakare (se sutare);
jfr syl, söm
sybarit vekling, vällusting: efter den
forntida staden Syb’aris i södra Italien,
bekant för lyx och veklighet
syd (dels som sjöterm, dels i
sammansättning: sydafrikansk, -kust m. fi.): av
lågty. ty. süd, süd-; jfr söder
sydväst sjömanshatt: efter eng.
south-wester, egentl, ’hatt mot (den regniga)
sydväststormen’
syffisant: se suffisant
syfilis (en smittosam könssjukdom):
efter herdenamnet Sy’philus i en
latinsk 1500-talsdikt, som behandlar
sjukdomen. Härtill syfilitisk;
syfilido-logi’ läran om smittosamma
könssjukdomar
1. syfta blöta, fukta (i syfta malt)-, fsv.
sypta, no. syfta rycka, skaka, rensa; jfr
isl. svipta, no. svifta med samma bet.
2. syfta sikta; avse, häntyda pä: egentl,
’sikta mot ett mål’; bildn. till syfte.
Härtill åsyfta
syfte: egentl, sikte (på gevär); samma
ord som sikte (jfr 1 luft: lukt m. fi.)
Härtill syftemål
syjett: se sujett
sykomor [-kåmå’r] mullbärsfikonträd:
sammansättn. av grek. syk’on fikon och
lat. mo’rus mullbärsträd
syl: fsv. no. syl; gemens, germ. ord (ty.
Säule pryl), bildn. till sy
sylf luftande: se sylfid
sylfid luftande; späd kvinnogestalt:
av fra. sylphide med samma bet.; till
lat. syVphus luftande; av dunkelt
ursprung. Härtill sylfi’disk
syll: fsv. isl. no. sylt; sv. och no. dial.
även svill; gemens, germ. ord (eng. sill),
besläktat med ty. Schwelle tröskel; av
omstridd härkomst
syllogis’m [-g-] slutledning: av grek.
syllogismos’, egentl, ’sammanräkning’.
Härtill syllogistisk med form av en
slutledning
sylta (verb): fsv. sylta inlägga, salta in
(denna bet. även i senare tid och i sv.
dial.); av lågty. sülten koka i saltlake,
sylta in (ty. sülzen), besläktat med
salt. Härtill sylt: sen nybildn.; sylta
(subst.): av lågty. suite med samma
bet. (ty. Sülze)
symbios [-å’s] samlevnad mellan växter
av olika arter: bildn. till grek. syn’
(sym’) tillsammans och bi’os liv
symbol [-bå’l] sinnebild, tecken;
sym’-boluni (plur. sym’bola) bekännelseskrift:
av grek. sym’bolon kännetecken. Härtill
symbolisk sinnebildlig: från ty.;
symbolisk sinnebildslära; symbolisera
föreställa
symfoni’ (ett slags musikverk för
orkester): av grek. symfoni’a samklang,
harmoni; j f r f o n e t i k. H är till s y m f 0’ n i s k
symmetri’ överensstämmelse;
regelbundenhet: av grek. symmetri’a yttre
överensstämmelse mellan olika delar av ett
helt. Härtill symmetrisk till sina delar
regelbunden
sympati’ likstämmighet i känslor och
tecken: av grek. sympath’eia, egentl,
’samlidande, delaktighet i en annans
lidande’ (jfr patos). Härtill sympatisk
tilltalande, vinnande; sympatisera tycka
öm, gå bra ihop med; sympatetisk som
452
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
