- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
455

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sår ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sår

sämre

soap), germ. ord (ty. Seife) av oklart
ursprung

sår: fsv. sar, isl. sar, no. sår;
substanti-vering av adj. sv. och no. dial. sår, fsv.
sar, isl. sdrr sårad, smärtande, öm;
gemens. germ. ord (ty. sehr mycket, eng.
sore öm) med bet. ’som lider, som har
plågor’. Härtill såra; sårnad
sås: av fra. sauce sås; av lat. sal’sa saltat
spad, jfr salt, sallad

1. såt (i uttrycket såta vänner)-, fsv. salter,
isl. sdttr förlikt, ense; nord. ord,
motsvarande lat. san’ctus, se sankt

2. såt håll för jägare: fsv. sat f. försåt,
bakhåll, isl. sot, no. såt; eg. ’sittande,
ställe där man sitter’; jfr försåt,
sitta

såta, såte mindre stack; höstack: fsv.
sate m. el. sata f., isl. såta, no. såta;
bildn. till sitta
såté kötträtt av tunna skivor, som
skakas i stekpannan: av fra. sauter hoppa
såvera rädda (i uttrycket s.
apparanser-na rädda skenet): av fra. sauver; av
lat. salva’re rädda
Säck: fsv. sækker, isl. sekkr, no. sekk;
germ. lånord från lat. sacc’us; över grek.
från något semitiskt språk (jfr
hebreiska saq säck)
Säd: fsv. sæp utsäde; såning, sådd; säd;
sidoform till fsv. sap, isl. sad, no. såd
med samma bet. (jfr sådor); bildn. till
2 så. Härtill säde: fsv. sæpe, isl. sàöi, jfr
utsäde

säga [sä’ga, säj’a]: fsv. sæghia, sighia
(imperf. sagdhe), isl. no. segja; gemens,
germ. ord (ty. sägen, eng. say) med
motsvarighet i slav. och baltiska språk och
med besläktade former i grek. och lat.;
jfr saga, sägen
sägen, sägn: fsv. sæghn yttrande,
utsaga, berättelse, med sidoform saghn (se
sägen), isl. sggn, no. segn; nord. (och
forneng.) ord, bildn. till säga
Säker: fsv. sæker; av likbet. lågty.
se-ker (ty. sicher); av lat. secu’rus säker
säl (själ): fsv. siæl, seel, isl. selr, no.
sel; sal är västsvensk, själ östsvensk
form; att den vanligaste
riksspråksformen blivit säl (sälhund) beror
sannolikt delvis på inverkan av lågty. sel

(selhunt); gemens, germ. ord (eng. seal);
av okänt ursprung. Härtill sälhund:
äldre sv. äv. likbet. siöhund (siökalf)
sälg: jfr isl. no. selja sälg, sv. dial. såld,
sälde[r]; möjl. av sälj-vide (jfr ty.
Sal-weide sälg); besläktat med lat. saVix
sälg

Sälja: fsv. sælia, isl. selja överlämna;
sälja; gemens, germ. ord (eng. sell) med
grundbet. ’låta taga’; jfr salu,
hand-söl

säll lycklig: fornsv. sæl, sæll, isl. såll, no.

sæl; jfr salig, usel, vänslas
sälla (sig till): bildn. till sälle
Sällan: fsv. sialdan, sældan, isl. sjaldan,
no. sjeldan; germ. ord (ty. selten, eng.
seldom) av dunkelt ursprung; jfr
sällsam, sällspord, sällsynt
sälle: fsv. sælle kamrat, stallbroder, sälle,
no. selle karl; av lågty. selle kamrat
(ty. Geselle); bildn. till sal bostad, alltså
egentl, ’rumskamrat’; jfr sällskap,
gesäll

Sälle: fsv. sælle kamrat, stallbroder, sälle,
no. selle karl; av lågty. selle kamrat;
bildn. till sal bostad, alltså egentl,
’rumskamrat’; jfr sällskap, gesäll
sällsam: av lågty. (ty.) seltsam med
samma bet.; till selten, se sällan
sällskap: fsv. sællaskap, sælskap (även
med bet. ’bolag’); av lågty. selschap,
egentl, ’samling av kamrater’; till sälle
sällspord sällan erfaren: av fsv. sæld-
sällan (se sällan) och part. av spörja
sällsynt: ombildn. av fsv. sælsyn,
siæld-syn med samma bet., bildn. till sällan
och fsv. syn synlig, se syn

Sä||tra: jfr no. seltra, selta sällträ; trol.
till sälja i bet. ’överlämna’, alltså
egentl, ’det trä, med vilket man
överlämnar bollen’
sälta: bildn. till salt
sämja (subst.): fsv. sæmia, no. semja
överenskommelse; sämja; bildn. till den
germ. stammen sam- i bl. a. samme
sämjas: reflexiv form av fsv. sæmia
förena, förlika, isl. no. semja; bildn. till
samme

sämre, sämst: fsv. sæmbre, sæmaster,
forneng. sæmra, sæmost; av dunkelt
ursprung

455

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free