- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
470

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - titrera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

titrera

tjäna

skrift; överskrift; titel; sannolikt
ur-sprungl. ett ljudsymboliskt ord; jfr
titulera, titulär
titrera (på visst sätt kemiskt analysera
ämnen): bildn. till fra. titre (egentl,
samma ord som titel) i bet. ’halt, finhet*
titt ofta: fsv. tit, isl. titt; egentl, neutr.
av ett adj. isl. tlör som (ofta) händer,
varav också adv. ti da (sent och tida) och
superi, ti däst (som tidast) är i bruk, till
tid; jfr tidender

titta: da. titte; sv.-da. ord, säkerligen
upptaget ur barnspråket (liksom kika
och ty. gucken titta); ursprungl. ’kika
genom en springa, en glugg’. Härtill titt
(subst.) kort besök (till titta in); tittare
(i TV, från o. 1955)
titulera benämna med viss titel: bildn.
till lat. tifulus, se titel. Härtill
titula-tu’r

titulä’r blott till namnet: av fra. titulaire
med samma bet.; se titel
ti’voli nöjesplats, nöjesfält: efter den
ital. staden Tivoli, där en berömd park
finns

tjabba kälta: möjl. bildat i anslutning
till gnabbas, abbas med uddljudet
från käbbla, käxa, kälta o. a.
tjafsig larvig (vard.): ljudmålande ord
i talspråket, med pejorativt
(nedsättande) fs, som i hafsig, t af sig m. fi.
tjäll are sk vallrare: slang, från
förbrytar-språk; trol. ljudhärmande, med
föraktfullt tj

tjata: bildat i anslutning till gnat a,
med uddljudet från käbbla o. a. (se
tjabba)

tjattra pladdra: ett ljudhärmande ord

(jfr snattra, smattra)
tjej flicka (vard.): slangord, av romani

ty aj, tjej dotter
tjekan (efter novemberrevolutionen 1917
i Ryssland inrättat organ för den
verkställande makten): förkortn. av
Tjrez-vytjaj’naja Jcommiss’ija
"Utomordentliga kommissionen", bildad av de ry.
begynnelsebokstäverna Tj K i detta
namn

tjock: fsv. piukker, piokker, isl. pjukkr,
pykkr, no. tjukk, tykk; gemens, germ. ord
(ty. dick, eng. thick), av ovisst ursprung.
Härtill tjocka tät dimma

tjog: fsv. tiugh, tiogh antal av tio; med
den nutida bet. ’antal av tjugo’
sannolikt från da.; äldre fsv. tiugher m.
tiotal, plur. tighir (se fyrtio m. fi.), ack.
tiughu (se tjugo), isl. tegr; gemens,
germ. ord med grundbet. ’tiotal’;
besläktat med tio

tjuder: fsv. tiuper, isl. tjödr, no. tjoder;
gemens, germ. ord (eng. tether), trol. till
samma indoeurop. rot som töm
tjuga, t ju va (t. ex. hö-): fsv. tiugha, isl.
tjuga, no. tjuga; nord. ord med
grundbet. ’tvågrenad’

tjugo, tjugu: fsv. tiughu, no. tjugo; egentl,
ack. plur. av fsv. tiugher tiotal (se tjog);
jfr runsv. (Rökstenen) tuain, tigiR tjugo,
egentl, ’två tiotal’

1. tjur: fsv. piur, isl. pjörr, no. t jör; nord.
ord, besläktat bl. a. med lat. ta’urus
tjur

2. tjur hård kådig ved på krokiga tallar
o. granar: sv. dial. (mellansv. o. norrl.)
tjur, tjör; besläktat med tyre, töre
och tjära, men ordbildningen är oklar

tjusa (i förtjusa o. a.): fsv. kiusa välja;
förtrolla, isl. kjosa välja, föredraga;
förtrolla, no. kjosa välja, da. kyse
skrämma; sv. dial. kåsen (kusen) fjollig, dum,
modfälld, eg. ’förtrollad’; gemens,
germ. ord (tv. kiesen), besläktat med
bl. a. lat. gusftus smak; jfr valkyrja,
farkost; kåra, villkor, kurfurste
(se 4 kur-). För bet.-utvecklingen
’förtrollad — förtjusande’ jfr charm
tjuta: fsv. piuta, isl. pjöta, no. tjota;
gemens, germ. ord, ursprungl.
ljudhärmande

tjuv: fsv. piuver, isl. pjofr, no. tjuv, tjov;
gemens, germ. ord (ty. Dieb, eng. thief)
av okänd härkomst. Härtill tjuvnad
tjäder: fsv. thiædhur, isl. pidurr, no.
tidur, tiur; nord. ord, besläktat bl. a.
med grek. tet’rax orre
tjäle: fsv. piæli, isl. peli, no. tele; trol.
till samma rot som no. tel grund, botten
(se tilj a), alltså egentl, ’hård grund’; jfr
2 käl

tjäll hydda: fsv. tiæld, isl. tjald, no.
tjeld förhänge, hölje, tält; samma ord
som ty. Zélt, lågty. telt, varav sv. tält
tjäna: fsv. piæna (jfr isl. pjöna, pèna,
no. t jona, tena); gemens, germ. ord (ty.

470

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free