Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - umbellat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
umbellat
underlägsen
gemens, germ. ord (ty. Wolf, eng. wolf)
med släktingar i flera andra indoeurop.
språk; jfr varulv
umbella’t (parasollväxt): bildn. till lat.
umbelVa parasoll, solskärm
urrTbra- skuggfärgad (t. ex. i
umbra-brun): av lat. um’bra skugga
umbära: fsv. umbæra, no. umbera; av
lågty. umberen, untberen sakna,
undvara, motsvarande ty. entbehren; jfr
undvara
umgås: fsv. umgås, reflexiv form till
umga, -ganga, isl. umganga, egentl, ’gå
omkring, vandra, vistas tillsammans
med’, till um, isl. umb omkring (se 1
om); jfr umgänge
umgälla: fsv. umgiælda, no. umgjélda;
av lågty. untgelden betala för; umgälla,
motsvarande ty. entgeUen (jfr 2 gälla)
umgänge: fsv. umgænge, isl. umgengi;
bildn. till fsv. umganga[s\ se umgås.
Härtill umgängelse: fsv. umgangüser
-gængilse
uncia l (en viss skrivstil; även som
bok-tryckarterm): bildn. till lat. un’cia
tolftedelen av en fot; se uns
und- (i undfalla, -fly, -komma, -slippa
o. dyl.): vanl. av lågty. unt-, ont-,
ent-(motsvarande ty. ent-), t. ex. lågty. ty.
entkommen undkomma (jfr um- i
umbära, -gälla); av äldre and- emot (se
anlete); jfr dock även fsv. undanflyia,
-komma, -slippa, -vika m. fi.
undan: fsv. isl. no. undan; avledn. (med
samma ändelse som i ovan, nedan,
\i t a n rn. fL) av en stam und-,
densamma som ingår i 2 under; sålunda
ursprungl. ’underifrån, nedifrån*
undansnilla förskingra, bedrägligt
tillägna sig: se snilla
undansticka (sticka undan) gömma,
dölja: efter likbet. ty. stecken,
weg-stecken; jfr 1 sticka, försticka sig
1. under (subst.): fsv. no. under, isl.
undr; gemens, germ. ord (ty. Wunder,
eng. wonder), av oklar härkomst; jfr
underbar, -lig, undra, vidunder
2. under (adv., prep.): fsv. isl. undir,
no. under; gemens, germ. ord (ty. unter,
eng. under), ursprungl.
komparativ-bildn. (motsvarande lat. in’ferus undre,
nedre) till samma und- ned, som ingår i
undan
3. under- (i sammansatta ord): dels 2
under, dels (i underhandla, -hålla,
-rätta, -visa) ty. unter mellan,
motsvarande lat. in’ter med samma bet.
underbar: efter ty. wunderbar, jfr 1 undér
underdånig: fsv. undirdanogher; av
lågty. underdänich (ty. untertänig) med
samma bet., bildn. till subst, underdån
undersåte, egentl, ’underställd’, perf.
part. av underdån ställa under (jfr
ty. tun göra)
underfund (i uttrycket komma
underfund med komma på det klara med): till
fsv. fund, biform till fynd; se fund er
underfundig: trol. från lågty.; jfr lågty.
vundich listig och underfinden utlista
undergiven: efter likbet. ty. untergeben
underhaltig: se 1 halt
underhandla: av ty. unterhandeln, egentl,
’giva förhandling med hjälp av
mellanhänder’ (jfr 3 under-)
underhus: efter eng. the tower house den
ena av det eng. parlamentets båda
kamrar (numera the House of Commons)
underhålla i bet. ’förströ o. dyl.’: av
likbet. ty. unterhatien (se 3 under-),
som trol. är en översättning av fra.
entretenir med samma bet.
underklass: ordet trol. först använt o.
bildat av C. J. L. Almqvist (d. 1866); jfr
överklass
underkunnig som har kännedom om
ngt: svenskt ord (känt från 1600-t.)
med oklart ursprung; jfr
underfundig och ty. sich erkundigen göra sig
underkunnig om
underkänna: da. underkende; till fsv.
kanna döma
underlag: efter ty. Unterlage det som
ligger under; till 2 lag
underlig: fsv. undarliker (under-), isl.
undarligr (undr-), egentl, ’som väcker
undran’, till 1 under
underlåta: av lågty. underläten el. ty.
unterlassen med samma bet. Härtill
underlåtenhet
underlägsen: efter lågty. underlegen, ty.
unterlegen med samma bet., egentl,
’som ligger under, blir besegrad’; till fsv.
490
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
