Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - ute ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ute
utsaga
bärande, till bära vt; sålunda eg.
’(i skogen) utburet el. utsatt barn, en
utstött’; den nutida bet. genom
sekundär anslutning till börd födelse; jfr
utlänning, utsocknes m. fi.
ute: fsv. no. ute, isl. titi; bildn. till ut;
jfr uppe, inne
Utensilier (plur.) husgeråd, tillbehör,
redskap: av lat. vtensiVia förnödenheter
utesluta: efter lågty. ütsluten med
samma bet.
Utfärda: fsv. vtfærpa avsända, avfärda;
med nutida bet. från ty. ausfertigen
utfästa sig: fsv. utfæsta utlova, lova att
utbetala, till fæsta göra fast, stadfästa,
högtidligt lova. Härtill utfästelse
utförlig: efter ty. ausführlich med
samma bet.; egentl, ’(i detalj) utförd*
utförsel: bildn. till verbet föra vt; jfr
fsv. førsl förande till fera; jfr
utförsgåvor
Utförsgåvor förmåga att tala: trol. av
äldre utförslg&vor; se utförsel
utgift: efter lågty. ütgift, till giva vt;
jfr fsv. gift givande; gåva och av-, till-,
uppgift
utgrunda söka komma underfund med:
da. udgrunde; efter likabet. ty.
aus-gründen; jfr grunda, outgrundlig
uthållig: adj .-bildn. till hålla vt hålla på
med, fortsätta
uthändiga överlämna: av ty. aushändigen
utlämna, överlämna; till hand
uthärda: sammansättn. av ut och fsv.
hærßa göra hård; hålla ut; (dial.) reda
sig någon tid utan mat; till hård
utilis’m nyttighetslära, nyttighetsmoral:
bildn. till lat. u’tilis nyttig; jfr
utilitarism
utilitaris’m nyttighetslära,
nyttighetsmoral: bildn. till lat. utWitas nytta; jfr
utilism
utkragning (en viss byggnadsdetalj): av
ty. Auskragung med samma bet.; till ty.
auskragen låta skjuta fram, låta springa
ut
utlaga: fsv. vtlagha utskylder, egentl,
’utläggande’, till foggia vt; jfr pålaga
utland[et]: av ty. Ausland med samma
bet. Härtill utländsk: fsv. vtlænzker;
utlänning: fsv. vüændinge, bildn. till ut
och land (jfr utsocknes)
Utlåta sig: efter ty. sich auslassen med
samma bet. Härtill utlåtande
utminutera sälja i små mängder: bildn.
till minut i bet. ’liten mängd’; av lat.
minu’tum mindre enskildhet,
obetydlighet
utmynna: se mynna
utmynta: av ty. ausmünzen med samma
bet.; till 1 mynt
utmärglad avmagrad: perf. part. av
utmärgla, översättning av ty. ausmergeln,
egentl, ’taga märgeln ur (jorden)’; jfr
märgel
utom (adv., prep.): fsv. vt om utomkring,
förbi, sammansättn. av ut och 1 om
Utomlands: fsv. no. vtanlands, isl.
ütan-lands; utom har alltså här ersatt utan
utomordentlig: efter ty. ausserordentlich
med samma bet., egentl, ’utanför
ordningen’; återger lat. extra or’dinem med
samma bet.; jfr extra ordinarie; se även
ordentlig
Utopi’ (oupphinneligt ideal): efter
Uto’-pia, namn på en roman av
engelsmannen Thomas Morus (1478—1535);
namnet Utopia (landet "Ingenstädes") har
Morus bildat av grek. ou icke och top’os
ställe. Härtill utopisk [-å’-] overklig,
outförbar; utopis’t person som hänger
sig åt utopier, drömmare
Utplåna: fsv. utplana; av lågty. ütplanen
med samma bet.; till plån
utrannsaka: se rannsaka
utreda: fsv. utredha utrusta; utbetala;
utveckla, framställa; lågty. ütrëden
bereda, göra färdig; jfr redo, bereda.
Härtill utredning
utre’rad, o utrerad [otre’-] överdriven,
driven till sin spets: av likbet. fra. outrer,
bildn. till lat. ul’tra; se ultra
utrota: äldre sv. ’förgöra, utplåna’; trol.
ombildning (efter ro t) av Ikgty.ütroden
med samma bet. eller ty. ausrotten
utrota, besläktat med 2 röja
utrymme: fsv. utryme n. plats att utbreda
sig, till vtryma sik utbreda sig; jfr 1
rum
Uträtta: efter lågty. ütrichten, ty.
aus-richten med samma bet.; jfr berätta
Utsaga yttrande, påstående, uppgift;
böjd form utsago (enligt hans u. o. dyl.):
fsv. utsagha f. (gen. dat. ack. utsaghu),
495
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
