Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - varom icke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varom icke
vaska
nagel); möjl. med urspr. bet. ’spik
inslagen i väggen för att påminna om
något’
varom icke (var om icke) om icke: till 2
var i den i äldre sv. vanliga bet. ’om,
därest’ (villkorskonj.); äldre sv. även:
hvar och icke om också icke
1. varp ränning i väv: isl. no. varp;
gemens, germ. ord (jfr ty. werfen, eng.
warp) med egentl, bet. ’kast’ (se 2, 3
varp), bildat till stammen i värpa.
Härtill varpa ordna varpen (ränningen)
i en varpstol
2. varp avfall, slagg: neutralt ord, egentl,
’det sammankastade’, sålunda formellt
samma ord som 1 o. 3 varp
3. varp notvarp: egentl, ’kast’; formellt
samma ord som 1 o. 2 varp
4. varp varptross, tåg som fästes vid
ankare och varmed fartyg förflyttas
(varpas): av lågty. warp med samma
bet.; eg. samma ord som 3 varp.
Härtill varpa hala fartyg med varp: av
likbet. lågty. warpen, eg. ’kasta
ankaret’; jfr varpankare
varpa flat kaststen (i en folklig
idrottslek, urspr, på Gotland): bildn. till varp
kast (se varp)
varpankare (ett slags litet ankare, som
användes vid fartygs förflyttning): av
lågty. warpanker, bildat till lågty.
warpen kasta (ankaret); jfr 4 varp
vars (i uttryck som ja vars): förkortn.
av ja bevars, av ja gubevars; se
gubevars
varsam: se 3 var
varse [va’rse, vars’e] (i uttryck som bli
varse): fsv. varse, no. vars, bildn. till
3 var; jfr varsna
varsel [vars’el, va’rsel] (mystiskt)
förebud: da. varsel; bildn. till fsv. isl. no.
vara märka, iakttaga; göra
uppmärksam på, varna, lågty. waren (se be-,
förvara); sammanhörande med 3 var
och 3 vara. Härtill varsla
varsko [-a’-]: da. varsko, no. varsku; av
lågty. warsküwen, till war uppmärksam
(se 3 var) och sküwen skrämma
varsna [vars’na, va’rsna] märka,
iakttaga: bildn. till varse
I. vart [vart’] (i uttryck som någon vart):
fsv. nokon vart, isl. -vart; trol. inhemskt,
neutr. av ett fsv. adj. -värper vänd emot
(se varda, in-, utvärtes); i
sjömansord som nordvart, lovvart m. fi.
dock lånat av motsvarande lågty. wart
(jfr vedervärdig)
2. vart [vart’] (interrogativt adv.): fsv.
hvart, isl. hvert, hvart; sammansättn. av
fsv. adv. hvar var? (se 2 var) och fsv.
at (se åt)
varu-: se 4 vara
va’rulv man, vars själ tar bostad i en
varg: av lågty. warwulf (ty. Werwolf),
sammansättn. av ett germ. ord för
’man, människa’ (isl. verr, se värld)
och ulv
1. varv skeppsvarv: av lågty. warf med
samma bet., urspr, ’genom jordvallar
skyddad strand’, besläktat med 2 varv
2. varv omgång, lager, skikt: fsv. hvarf n.,
no. kvarv omgång; krets; bildn. till ett
gemens, germ. verb ’vända sig, vrida
sig, gå runt’ (fsv. hværva försvinna; ty.
werben, se värva); jfr piggvar,
sol-varv
vas: över fra. väse av lat. va’s kärl
vasa’: sammandragning av vad sade
vasa- (i vasaorden m. fi.): av ättenamnet
Vasa, efter vapnet, som på 1500-t.
innehöll en väse (tidigare måhända en
hjälm vippa)
vasali läntagare, innehavare av
förläning: över fra. vassal av medeltidslat.
vassalVus med samma bet.; ytterst ett
galliskt ord med bet. ’tjänare’
1. väse sädeskärve; risknippa som fiskare
sätter ned i sjön (risvase): fsv. vasi
risknippa; faskin, stormvase, sv. dial.
väse lövruska; risknippa;
sammanknuten kärve, no. väse knippa; även i
lågty. och eng. dial.; trol. med grundbet.
’något sammanknutet, knippa’, men
utan säkra anknytningar och av oklart
ursprung; jfr v aske r
2. väse pojke, slarver, stackare: trol.
samma ord som 1 väse
vaseli’n (ett i vissa salvor använt fett):
efter eng. fra. vaseline, nybildat till ty.
Wasser vatten och grek. eVaion olja
vaska (i vaska guld o. dyl.): isl. no. vaska;
gemens, germ. ord (ty. waschen vaska,
tvätta, eng. wash), trol. bildat på samma
stam som i vatten
502
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
