Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - viderboende ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viderboende
vikarie
tingar i flera andra indoeurop. språk
(bl. a. lat. vi’tis vinträd); till en
indoeurop. ordgrupp med grundbet. ’fläta’;
jfr vial
viderboende granne (jurid. stil): av fsv.
vidherboande, till vidher bredvid, se
veder-
vidertryck tryckning på undre sidan av
arket: av ty. Widerdruck, bildn. till
wi-der emot
vidga: isl. vidga; bildn. till 2 vid; jfr
nödga, glödga, 1 stadga m. fi.
vidgå erkänna: fsv. viperganga, ganga
viper, ursprungl. ’gå till, emot’ (jfr
vidhålla, vidkännas)
vidimera bestyrka riktigheten,
bevittna: ytterst bildat till lat. vi’dimus vi
har sett, böjningsform av vide’re se
(jfr vi’di jag har sett, som anteckning
om godkännande); se vision. Härtill
vidimation
vidja: fsv. vipia, isl. vidja, no. vidja;
nord. och forneng. ord (eng. withe),
besläktat med vide och med grundbet.
’flätning’
vidlyftig: av lågty. wUlüftich med
samma bet. (ty. weitläuftig); egentl, ’som
sträcker sig vida’, till ty. Lauft lopp,
bildn. till laufen löpa
vidrig motig, svår (i uttrycket vidriga
omständigheter); motbjudande,
vedervärdig: av ty. widrig motsatt, fientlig,
motsträvig, bildn. till wider emot; jfr
vedervärdig; rättsvidrig
vidskepelse: fsv. vidhskipüse;
uteslutande svenskt ord, bildn. till ett verb
skipas vidh, isl. skipask vidr ta intryck
av något, sv. dial. skepas bete sig, bära
sig underligt åt (jfr styggelse,
vederstygglig till fsv. styggias vidh). Härtill
vidskeplig: fsv. vidhskipliker; liksom fsv.
vipskiple vidskepelse, närmast till ett (ej
belagt) adj. vipskipvl som är fallen för
att skipask vidr, lättrogen, lättskrämd
Vidunder: fsv. vidhunder under,
järtecken; till ett verb undra[s] vidh förundra
sig över och under undran, förvåning (se
1 under); jfr fsv. vidhersyn vördnad;
fruktan, isl. vidrsjon försiktighet, no.
vedersjø vidunder, till isl. sjask vidr se
sig för, vara försiktig
Wiener- [vi’ner-] i wienerbröd, -schnitzel:
efter stadsnamnet Wien
vifta: fsv. vepta, no. veifta; bildn. till
veva
vig: fsv. vighet, isl. vigr kampduglig;
besläktat med isl. Hg kamp; jfr envig
viga: fsv. vighia, isl. vigja, no. vig ja;
gemens, germ. ord (jfr ty. weihen),
besläktat med det vi helig plats, som ingår
i talrika sv. ortnamn (Odensvi, Ullevi m.
fi.). Härtill vigsel [vi’gsel, vikk’sel]: fsv.
vighsl, vixl
1. vigg, vigge kil: fsv. vigge, isl. v eg gr,
nö. vegg; gemens, germ. ord (ty. Wecke
slags bulle, se het väg g; eng. wedge
kil) med motsvarighet i baltiska språk
och med grundbet. ’något vasst’
2. vigg (en andfågel, tofsand, dykand):
samma ord som 1 vigg
3. vigg ficklån (slå en v. o. dyl.):
kortform i eufemistiskt syfte av vigilans,
säkerligen från studentspråk. Härtill
vigga (v, en femma av en kamrat)
vigilera [-g-] låna pengar: av lat.
vi-güa’re vaka; vara vaksam, med
betydelseutveckling ’bevaka sina intressen;
hålla sig framme’ (se vigilie). Härtill
vigilans [-ang’s, -an’s] ficklån; vigilaiTt
person som lever på smålån. Jfr 3 vigg
vigilie [-g-] aftongudstjänst kvällen
före en helgdag: av lat. vigi’lia vaka;
jfr vigilera, revelj, 1 vaka
vigia upp: se uppvigla
vignett: se vinjett
vigsel: se viga
vigö’r [-g-] hälsa, livskraft: av likbet.
fra. vigueur; av lat. vig’or friskhet,
livskraft, livlighet
vik: fsv. no. vik, isl. vik; gemens, germ.
ord med egentl, bet. ’(kustens)
tillbaka-vikning’, bildn. till vika; jfr vikare,
viking
Vika: fsv. no. vika, isl. vikja; gemens,
germ. ord (ty. weichen), med
grundbet. ’vika undan, tillbaka’; jfr vik,
vek, veck, vecka, växla; vice,
vikarie
vikare, vikarsäl: avledn. av vik
vika’rie ställföreträdare, ersättare: av
lat. adjektivet viea’rius
ställföreträdande, tjänstförrättande (jfr vice). Härtill
507
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
