Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - visuell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visuell
voall
visuell’ uppfångad med synen: av fra.
visuel med samma bet., bildn. till lat.
vi’sus syn, till vide’re se (se vision)
visum (pl. visa) påteckning på pass: av
lat. vi’sum sett, böjningsform av lat.
vide’re se (se vision); jfr visera
vit: fsv. hvit er, isl. hvitr, no. hvit;
gemens. germ. ord (ty. weiss, eng. white),
av omstridd upprinnelse; jfr vete,
vitling, vitten
vita’1 livskraftig; ytterst viktig: av lat.
vita’lis livs-, bildat till vi’ta liv. Härtill
vitalitet livskraft; livsduglighet
vitamin näringsämne av visst slag:
modern bildn. (omkr. 1910) till lat.
vi’ta liv och en kemisk term amin
vite böter: fsv. vite, isl. viti straff, böter;
gemens, germ. ord, bildat till ett verb,
som återfinns i fsv. vita anklaga,
beskylla, förebrå (se före-, tillvita,
vitsord), trol. besläktat med veta;
jfr helvete
vitling (en saltsjöfisk): no. kvitling;
bildn. till vit
Vitmena: fsv. hvitmena; till lågty. minie
mönja, se mönja, miniatyr
vitrln glastäckt bord el. låda (för
utställning): av likbet. fra. vitrine, av
vitre glas(ruta); av lat. vit’rum glas
vitriol [-o’l]: över ty. Vitriol av
medeltidslat. vitri’olum med samma bet.;
ytterst till lat. vit’rum glas
vits ordlek: av ty. Witz rolighet,
kvickhet; besläktat med vett och veta
vitsord betyg, intyg: fsv. vitsorp rätt
att bevisa, att med ed styrka sin oskuld;
till vita bevisa, intyga, styrka, även
’beskylla* (se vite), trol. besläktat med
veta
vitt (adv.) vida: neutralform av 2
vid
vitten (vanl. i uttrycket inte en vitten):
fsv. hvit lågvärdigt silvermynt; efter
lågty. witte med samma bet., egentl, ’vit
slant’, till vit
vitter litteraturälskande: fsv. vit er
vettig, klok, kunnig, isl. vitr; besläktat med
veta; den nutida bet. härrör från
slutet av 1700-t; jfr veterlig, avvittra.
Härtill vitterhet; vitterlek
vittja: fsv. isl. no. vitja besöka; se till;
till samma ordgrupp med grundbet. ’se’
som bl. a. veta och lat. vide’re se
vittne: fsv. no. vitne, isl. vitni
vittnesbörd, bevis; även ’vittnande person’;
nord. ord besläktat med veta, alltså
egentl, ’vad någon vet’. Härtill verbet
vittna: fsv. isl. no. vitna
vittnesbörd: till bära vittne, sålunda av
vittne och b örd i urspr. bet. ’bärande’;
jfr åtbörd
vittnesgill: se gill
1. vittra (vanl. i förvittra): av ty.
-toit-tern; bildn. till Wdter väder, alltså
egentl, ’utsättas för väder och vind’;
jfr vittring
2. vittra skogsrå: se 1 vätte
vittring den för ett djur karakteristiska
lukten; luktspår (av vilt), känning,
väderkorn: av ty. Witterung med
samma bet., till wittern vädra, känna lukt;
bildn. till Wetter väder, luft, vind;
samma ord som isl. viöra blåsa, storma;
känna lukt, snusa (sv. vädra känna
lukt), till vedr väder (se väder, 1
vittra)
viv hustru: fsv. vif, isl. vif, no. viv
kvinna, hustru; gemens, germ. ord (ty.
Weib, eng. wife) av okänd härkomst
viva (blomma, t. ex. gullviva): nord. ord
av okänt ursprung
vivacitet livlighet: av fra. vivacité med
samma bet., bildn. till lat. vi’vax
livskraftig; jfr vivat, vivre,
vivisek-tion
vi vat leve; leverop: lat. vi’vat han (hon)
må leva, 3 sg. pres. konj. av lat. vi’vere
leva (se vivacitet)
vive| kornmask: trol. av lågty. wivel
(ty. Wiebel) med samma bet.
vivisektion (ingrepp på levande djur för
vetenskapligt ändamål): nybildn. till
lat. vi’vus levande (jfr vivacitet) och
sec’tio skärande, snitt (se sektion)
vivre [vi’ver] levnadskostnader,
uppehälle: av fra. vivre, egentl, ’leva* (se
vivor); av lat. vi’vere leva (se
vivacitet)
vivö’r rucklare: av likbet. fra. viveur;
till vivre leva (jfr vivre)
voall (en tygsort): av fra. voile segel;
slöja; ytterst från plur. av lat. ve’lum
segel, förhänge; jfr velar
512
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
