Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sträckt berg, som i nordväst reste sig högt öfver
alla andra bergsryggar.
— Det är Ristivaara, det kallas också Panu-
vaara, och kyrkan ligger norr därom.
Antero letade efter något i sitt minnes gömslen,
och han fann hvad han sökte. En dyster, hög
klippvägg, som kastade sin kalla skugga ned på
isen en klar vintermorgon, då han i sin moders
famn satt i släden och hästens hofvar knastrade
mot den hårda skaren.
— Det säges ha fått sitt namn efter en
gammal trollkarl, som där skulle förrätta sitt offer,
men Kontola-prästen hade bränt berget bart och
naket, och därefter hade intet mer vuxit därpå.
På den där sidan om vårt Rajavaara hade värl-
den varit hednisk, men hitåt, åt kyrkan till, var den
kristen. De gamla berätta, att de hört att troll-
karlen från denna sten förbannat kyrkan och att
denna vändt sig upp och ned i luften, men det
hade dock båtat till intet — gripen hade han
blifvit och bränd — om det nu förhåller sig så
som de säga, men man kan ju inte veta så noga.
— Jaså, jaså, sade Risto, som nu trädde
fram — det är naturligtvis sagor alltsammans,
men det är mycket troligt att den gamla land-
skapsgränsen gått här — jag söker just efter
något märke på stenen.
— Det lär nog på solsidan af den finnas
något slags märke, som ser ut att vara ristadt
af människohand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
