Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
— Förlåt, men jag kan icke fullt följa med
dina idéers svindlande flykt.
— Du behöfver det icke heller. Men dessa
två, kalevalavisdomen och kristendomen jämte
pietismen, de hvarken få eller kunna mer stå
fientliga mot hvarandra! De skola samman-
smältas till en storartad finsk kultur, som en
gång skall eröfra världen! Säg hvad du vill,
skratta gärna, säg som alltid förut, att jag är en
drömmare, en fantast — jag är det äfven och
vill också vara det!
Risto drog på munnen:
— Det finska folkets lika litet som något
annat folks kultur kan byggas på Kalevala eller
andra gamla sagor, de må vara huru vackra och
huru ursprungliga som helst. Kulturens hörn-
sten, dess rätta stenfot är folkets historia, är det
som det säkert vet om sig själft. Detta skall
bit för bit, sten för sten bringas i dagen. Då
det är gjordt, kan man på denna grund begynna
resa själfva byggnaden. Sten för sten på gam-
mal bas! Snellman säger . . .
— Jag vet, jag vet!
Antero ångrade, att han igen yppat sina
drömmar för en, som fullkomligt saknade fantasi,
som tog allt så nyktert och förståndigt, en, med
hvilken han följts åt från klass till klass, men
för hvilken han aldrig känt någon särskild sym-
pati. Många gånger hade kamraten afkylt honom,
klippt hans vingar, bringat honom att tvifla på
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
