Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Vi vänta dem hvarje minut f svarade pro-
stinnan, i det de började vandra upp mot går-
den. Min dotter Naimi, ni råkade kanske henne —
— Ja, jag — ja, vi —, och Antero vågade
vid dessa ord icke möta någons blick.
— Hon skref från Kuopio, dit vi sändt vår
vagn emot dem, att de ämna dröja där några
dagar hos bekanta, och då Robert dessutom ön-
skade råka rektor Snellman och doktor Lönnrot,
som väntades dit från Karelen ... de ha haft
en så treflig resa från Helsingfors, ett stort säll-
skap unga och gamla — min syster och hennes
man, professor Hartman, och Anette och Thure.
— Våra kusiner, förklarade Karin.
— Ja, de ha under vägen gästat bekanta
och haft mycket roligt, skref Naimi.
— Herrarna komma öfver Karelen, eller hur?
sade prosten.
— Naimi skref till oss därom, och vi ha
redan i en veckas tid väntat er.
— Jaså, hon skref! nästan ropade Antero.
— Nej, det var ju Robert som skref, rättade
Karin.
— En präktig fisk, sade Antero till prosten,
— kan jag icke få bära den?
— Nej, nej, jag bär helst själf min fångst.
Det här är en af de berömda Kontokoski-laxarna,
Lugnvattnet här nedanom forsen är ett urgam-
mali fiskställe, om hvars ägande karelare och sa-
volaxare i tiden både stridt och processat. Konto-
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>