Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medhjälpare, och de sägas ha stuckit kyrkan i
brand. — Men hvad står jag här och pratar!
Våra gäster kunna komma hvilket ögonbHck som
helst, och jag ser så här ut. Min svåger, profes-
sor Hartman, är en formernas man, och han kunde
taga illa upp, ifall jag välkomnade honom i denna
kostym. Jag hoppas att herrarna vilja vara af
den vänligheten att känna sig som hemma här
och hädanefter kalla mig farbror.
— En präktig gubbe! — och Antero tyckte,
att han aldrig träffat på en så treflig och glad-
lynt man. Såväl prosten som prostinnan voro i
hans ögon de älskvärdaste och underbaraste män-
niskor i världen. Och på samma gång hela denna
prästgård. Lifvet syntes honom som en saga,
som en dröm. Från det härliga Rajavaara hade
de kommit ned i en dyster ödemark, vandrat
öfver vida moar genom eviga furors pelargår-
dar, trampat mossar, ur hvilka porsens döfvande
doft stigit ångande stark, hört bruset af en fors,
nått dess strand, skaffat sig styrman och roddare
och så ilat ned genom de fräsande hvirflarna, ur
hvilka de aldrig trott att de skulle komma med
lifvet. Sedan ett lugnvatten, där laxar gjorde
långa hopp, där det mörka, tjärfärgade vattnet
rörde sig i böljande ringar, förande farkosten sä-
kert, men snabbt mot nya hvirflar. Plötsligt reser
sig vid en krök af älfven en hög bro framför
dem. Brohvalfvet slukar dem, släpper dem, styr-
mannens blick blir bister: hvarken strand eller
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
