Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Kanske är herr Hagmans famn rymligare
än din, Naimi, sade Karin.
— Ja, men ni måste också tillägna er ut-
sikten härifrån kyrktrappan.
— Jag önskar icke något högre, men den
är redan er . . .
— Det gör ingenting . . . också andra få
älska och beundra den.
— Den blir således vår gemensamma till-
hörighet, sade Antero.
— Ja! Hon steg upp och svingade sig gladt
ett hvarf rundt på klacken. — Hvem kommer där?
— Helander, svarade Karin.
— Hör du, Karin, hurudant är förhållandet
nu mellan honom och pappa?
— De gräla icke mer, men spändt är det i
alla fall. Helander talar blott i kyrkan, som all-
tid är full, då han predikar, och nästan tom, då
pappa predikar.
— Vet du, jag drömde så ofta om honom
i Helsingfors, och hans dystra, men på samma
gång sorgsna och drömmande ögon följde mig
långa tider. Då vi dansade och roade oss, så
öfverraskade jag ofta mig själf med att undra
öfver, hvad han skulle hafva sagt om allt detta.
Hvad skulle det egentligen ha rört mig — Men
mången gång störde det min glädje.
— Pappa tyckte, att det som han sade dig,
då du for till Helsingfors, var högst opassande,
sade Karin.
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
