Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag skall älska henne i de minnen hon skänkt
mig, i de bilder hon kvarlämnat i min själ. Jag
skall älska henne därför, att jag aldrig skall
kunna älska någon annan så högt som henne.
Liksom Dante älskade Beatrice! Jag skall dikta
om henne, jag skall af mina känslor skapa en
himmel och dyrka henne där . . .
Det klappade sakta på dörren, som försiktigt
öppnades, och en liten hand räckte fram rena
handdukar.
— Vi ha glömt — var så god — förlåt!
Antero tog dem, handen försvann och dörren
slogs igen.
Hvem var det? Var det hon? Det var hennes
röst och hennes hand. Men genom fönstret såg
han, att det var Karin som med rena linnekläder
på armen skyndade öfver gårdsplanen. Hvarför
var det icke hon?
Han försökte sluta sina ögon och slumra in,
men han fick icke sömn; i hans själ begynte en
dikt forma sig, obestämda harmonier susade förbi
hans öra, bilder växte fram för hans fantasi, än
spridda och lösryckta, än förenande sig till ett
helt liksom skyarna på fästet.
Huru har mitt land jag hunnit,
huru har mitt folk jag funnit?
Irrande jag vägar vida
färdats fram vid sorgens sida.
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
