Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De väckta stodo lutade mot kyrkans stenmur,
ett litet stycke från landsvägen, några med ryg-
gen åt tåget, andra vända mot detsamma. De
rörde sig icke, enhvar stod som han stått; de
vände icke på hufvudet, deras ansikten voro stela
som masker, det var som hade de hvarken sett
eller hört något. Antero igenkände i flocken
husbonden på Rajavaara, hans dotter och den
gamla värdinnan.
— Följ med, skörtfolk! hörde han en ung
man i eftertruppen utropa.
— Tyst! — Där är ju en präst ibland dem!
— bannade en annan.
— Präst ha ju vi också!
Sedan kyrkan passerats, svängde tåget in på
den branta stigen uppför åsen och slingrade sig
fram mellan tvenne sekelgamla, resliga furor,
hvilka på krönet af backen bildade en port till
platsen för kokkon. Vid kyrkan hade en mängd
människor slutit sig till processionen, och andra
stodo redan och väntade uppe på åsen, ty i hela
socknen var prästgårdsherrskapets midsommarfest
berömd och beryktad, denna fest, där det sjöngs
och dansades och där enhvar bjöds på läckerheter
och dryckjom och där man till slut fick taga sig
en munter svängom.
Då åsen uppnåtts, vandrade man några hvarf
kring kokkon, så gjorde man halt och bildade
en ring kring bålet, och så begynte gossar och
flickor en ringdans, som fortsattes ända tills man
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
