Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
därom talar munnen. — Aldrig har han, vår ärade
gäst, enligt min åsikt, nedskrifvit ord vackrare än
dessa, hvilka ingingo i senaste nummer af Saima:
„Hvarför skulle ej finnen kunna hoppas att en
gång se sina sjöars stränder lysa af idoga städer
och kring dem odlade fält, där ingen äng lämnas
blott åt vindarnas och regnets vård, där ingen
åkerteg står utan grönska, att se de långa strim-
morna af ångbåtarnas rök och i solen blänkande
segel lifva deras nu afskräckande ödslighet",
dessa ord, med hvilka han slutar sin artikel om
i hvilken riktning våra sträfvanden på det prak-
tiska området borde gå. Jag skulle hafva lust
att tala mycket mer om dessa saker, men jag
fruktar, att om jag en gång begynte predika öfver
denna text, först morgondagens prästklockor skulle
afbryta mig. Och huru skulle det då gå med
min midsommarpredikan? Jag vill blott tillägga,
att filosofer och teologer och alla möjliga andra
lärda män äga vi mer än nog, men af praktiska
tänkare blott ett ringa fåtal och ännu färre
män, som förverkliga och tillämpa dessa tän-
kares idéer. Och därför, bror Snellman — han
höll på att blifva allvarlig och högtidlig, men
anslog på nytt en skämtsam ton — därför är
det alldeles öfverflödigt, att du tänker på univer-
sitetet
— Jag gör det icke heller mer. —
— De äro sura, sade räfven om rönnbären,
log Lönnrot.
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
