Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Folket förstår sig icke på annat än rea-
liteter, praktisk vägledning och bistånd i kampen
för ernåendet af dess rättigheter — det är också
mot detta Snellman syftar. Folket önskar fram-
för allt befrielse från de svenskspråkiga ämbets-
männens förtryck, det önskar . . .
— Ja, ja, men Anteros idé ställer ingalunda
hinder i vägen för detta. —
— Man får inte famla, inte drömma tomma
drömmar, man måste koncentrera sina krafter . . .
Men Risto förmådde icke vinna gehör . . .
I detsamma fick man höra buller från bron,
skrik och skrän.
— Se så, nu ha vi igen ett slagsmål i full
gång. Att inte ens denna midsommar kunde
förgå utan ledsamheter! suckade Karin.
— Låt oss gå hem!
— Bry er inte om . . .
— Gossar, ni måste försöka lugna dem . . .
— Ack, jag känner mig så illa till mods! —
Nu har det igen blifvit slagsmål . . .
Flickorna begåfvo sig, åtföljda af Risto och
Thure, hemåt; de öfriga skyndade till bron.
På vägen mötte de tvenne personer, Otto
och en annan, en äldre man, som till hälften såg
ut som en ståndsperson — tingsskrifvare eller
något dylikt, förekom det Antero — båda vid
godt humör och i uppsluppen sinnesstämning.
— Hej, hej! ropade de. — Ni kommer för
sent, allt är redan förbi!
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
