Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Var det nu igen slagsmål?
— Nej, det var bara ett litet nappatag, för-
klarade den gamle, och gjorde komiska gester och
blängde med ögonen, åt hvilket allt Otto med
full hals skrattade den rusiges bullrande skratt.
— Kontola och Korpivaara mätte sina krafter,
det slogs boll, några kastade sten, andra grepo
till störar. Ett homeriskt skådespel. Ni gick
miste om mycket, som inte såg det. Skada,
verkligen skada! Ett historiskt skådespel, en
homerisk kämpalek. — En gengångare från flydda
tider, ett minne från stenåldern — då savolaxare
och karelare stridde med hvarandra om fiske-
vattnet.
— Skedde där någon olyckshändelse? frå-
gade Robert.
— Micko fick hål i hufvudet, Davids öga
slogs blått, Heikkis byxor rämnade bak ... se
här en trofé från slagfältet.
— En trofé, en trofé! skrattade Otto. —
Hvar skola vi hänga den?
— Nej, Otto, gif hit den, jag skall föra den
till mitt museum på holmen, en relik från »sla-
get vid Kontojärvi".
Otto skrattade igen och slog sig på knäna,
och hans hjärtliga skratt smittade också de öfriga.
— Således inträffade ingenting allvarsammare?
Den gamle deklamerade högtidligt:
— Striden blef oafgjord, de kämpande hä-
rarna drogo sig tillbaka inom sina förskansningar,
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
