Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon inte här nu? Hvarför fick jag inte genast
råka henne och tala med henne? — Säg, kan det
betyda något, att jag emellanåt glömmer henne?
— Glömmer?
— Ja, jag glömmer! Det har stundom
kunnat förgå dagar utan att jag tänkt på henne,
så påminner jag mig henne igen plötsligt. I Hel-
singfors, på resan, då Anette satt midt emot mig
i vagnen — Hon ser ibland så besynnerligt på
mig — jag vet inte — jag förstår inte — Också
här har jag kunnat glömma henne — och jag
kände ingen saknad då hon inte var här — och inte
heller hela tiden där uppe vid kokkon, utom då
Lönnrot spelade. Då mindes jag henne. Är det
inte förfärligt? Är det inte förfärligt att ens för
ett enda ögonblick glömma den man håller af?
Säg, du! Hurudan är jag? Ett missfoster! Jag
har många gånger i tankarna bedragit henne, jag
har föreställt mig, huru det skulle vara, om Anette
vore min brud. Jag har brutit mina svurna eder!
Hon har inte fordrat något, hon ville inte höra
talas om det . . . „Du minnes, om du minnes,"
sade hon, „och minnes du inte, så minnes du
inte." Men just fördenskull borde jag så mycket
mer . . .
— Om saken förhåller sig så —
?
— Nej, nej, det är inte så — egentligen
nej! Jag har inte glömt henne! Nej, nej,
jag har blott inbillat mig det. Jag känner, just
nu känner jag, att jag älskar henne, endast
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
