Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känslor. Prästgården slumrade där borta, ingen
rörde sig, allt var öde och tyst. Om blott Naimi
ville stiga upp, om han blott på nytt finge se
henne, finge visshet om, huruvida det som han
trott sig se, varit endast en dröm eller icke. Var
det kanske verklighet, sanning? — Nej, nej, det
kunde icke blifva något, det var icke möjligt,
Naimis älskvärdhet och vänlighet mot honom
kunde icke hafva betydt något.
Men det visste han, det kände han inom sig
i denna tidiga, svala morgonstund, att om däraf
icke skulle blifva något ... så skulle det icke
heller blifva något af honom . . . Utan henne
skulle hans lif icke hafva någon mening, utan
henne skulle han icke förmå sätta något värde
därpå. Det stora fosterlandet skulle icke finnas
för honom, om han icke på samma gång finge
koncentrera sin kärlek på någon särskild punkt
af det — på denna, just denna! Snabbt skulle
han hafva tagit sin prästexamen, han hade må-
hända kunnat få anställning här såsom adjunkt.
Som präst skulle han kunna verka vida kraftigare
än i någon annan befattning. Men icke såsom
en vanlig brödpräst, icke såsom en trångbröstad
pietist, utan såsom en upplyst förkämpe för alla
ädla sträfvanden — hvad allt skulle de icke kunna
uträtta för folkets väl, de båda tillsammans, ty en-
sam skulle han icke kunna åstadkomma något . . !
Tänk om hon nu skulle komma där, tänk
om hon sett mig vandra hit upp och följt efter
176
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
