Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
glädje för honom att mottaga dem och göra
enhvars bekantskap! Och det var ingen skillnad
på det sätt hvarpå han välkomnade prosten och
prostinnan och professorns och det hvarpå han
hälsade ungdomen.
— Jaså, magister Hagman, ja, jag har nog
hört — det gläder mig — det var särdeles agreabelt,
att herrarna behagade — var så god och stig in
— min hustru skall känna sig förtjust —
Bakom fadern stod sonen i huset, Alexander,
en officer, klädd i Finska Sjöekipagets uniform;
det var en mager och lång ung man, ceremoniös
och militäriskt korrekt i alla sina ord och åthäfvor.
I salongen möttes de af husets döttrar, först
tvenne icke mer så alldeles unga damer med bleka
och fina drag och smärta, välväxta gestalter. De
voro klädda alldeles på samma sätt, de smålogo
båda lika vänligt och älskvärdt som lagmannen.
— Den tredje var däremot en fullkomlig motsats
till dessa två, hon var axelbredare, fylligare, mer
hvardaglig. Antero påminde sig, att han i Hel-
singfors såväl på solennitetssalens läktare som
på promotionsbalen sett dessa af hälsa rodnande
kinder, dessa glada, leende ögon och hört detta
friska skratt.
— Nå, men se på dig, Otto, goddag, du är
också här?
Med hemlig tillfredsställelse lade prostinnan
märke till, att Ingrid, såsom Naimi också redan
berättat, icke hade blifvit det minsta förändrad i
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
