Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17.
En sval, lugn sommarmorgon sitter Antero i
aktern af en båt, som sakta glider öfver spegel-
blanka, stilla vatten från holme till holme, från
udde till udde, från sund till sund. Holmarna
äro skogbevuxna, men sjöstränderna äro öde, klip-
piga och kala. Inne i någon vik skymtar en äng
eller en blomstrande täppa, men gårdar och män-
niskoboningar ser man blott på de aflägsna berg-
sluttningarna, där åkrarna grönska och svedje-
länderna lysa rödbruna eller ryka som eldspru-
tande berg och utbreda sin angenäma doft och
sin lätta rökslöja öfver hela landskapet.
— Nu har folket där uppe på backen tur
med sina svedar, de brinna utan bråk och efter-
syn, yttrar roddaren, en gammal liten gubbe.
— Helt säkert, svarar Antero, utan att likväl
inlåta sig i något längre samtal, ty hans tankar
äro långt borta; hela omgifningen är för honom
blott en ram till hans drömmar, som sväfva fjär-
ran, men likväl ständigt återvända till trenne stäl-
len: sakristians trappa, bänken i trädgården och
dörren till lagmannens salong — vid hvart och
283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
