Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad älskar jag hos henne? Må det vara hvad det
vill, må det gå hur det vill, för mig är det nog, att
jag älskar henne, älskar henne som min genius. —
Och nu tycktes honom allt så ljust, han för-
nam liksom en befrielse, all hans fruktan var
försvunnen. Han kunde älska och han kunde
vara lycklig i sin kärlek, om också Naimi aldrig
blefve hans.
— Jaså, det bär af till Korpivaara, yttrade
ånyo gubben och försökte inleda ett nytt samtal,
men förmådde likväl icke aflocka Antero annat
än korta, enstafviga svar. — Stora folkskaror ha
i dessa dagar strömmat dit. Både till fots och i
båt. Det är det där skörtfolket. Också präster
torde komma med, ända från Österbotten och
Tavastland. Men från våra trakter komma nog
inte många. De våra predika bäst, då de pre-
dika om sina tionden, men de kunna ju inte hela
året dundra om samma sak. Men hvarifrån skola
vi, ödemarkernas fattiga barn, taga hvad vi äro
skyldiga prästen, då vi icke ens ha något för oss
själfva? Det finnes till och med en präst, som
inte låter en begå Herrans nattvard, om det inte
är ett kors vid ens namn i uppbördsboken. Den
ligger alltid framme bredvid kyrkoböckerna. Den
som ville kunde ju nog för den saken få honom
afsatt från tjänsten.
Antero lyssnade blott med ena örat, utan att
lägga märke till, om hvem gubben talade.
286
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
