Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Han super och spelar kort. Han finge
nog gärna för mig supa huru mycket som helst,
om han endast därjämte skötte sitt ämbete,
så att svårare misstag inte blefve begångna.
Men det var just en snygg historia, då han en
gång kom raka vägen från spelbordet till kyrkan
och i stället för oblat stack en spelmark af ben
i munnen på en nattvardsgäst. Jag såg med egna
ögon, huru mannen, då han kom ut ifrån kyrkan,
spottade ut skifvan: „Jag trodde att jag skulle få
Kristi lekamen och blod, och så gaf han mig
bara benen." Jag kände mannen mycket väl.
Ja, sådant är lifvet här.
— Det var då en skön präst, hvar är han?
Gubben svarade icke på denna fråga; han
torde ha varit en smula lomhörd, och han före-
föll också att vara litet egendomlig, då han log
och småskrattade för sig själf.
En förtjusande liten holme stack fram. An-
tero fick lust att gå i land, och då han i det-
samma påminde sig, att han ännu icke öppnat sin
matsäck, som på prästgården stuckits i hans rän-
sel, föreslog han, att de skulle rasta en stund på
holmen.
Hvem månne det hade varit, som gjort i
ordning hans vägkost — prostinnan, Karin eller
Naimi? Det lade Antero emellertid märke till, att
den som gjort det hade velat bereda honom en
särskild glädje och små angenäma öfverraskning-
ar. Brödet var bakadt af fint, skrädt mjöl, smö-
287
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
