Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prästerna lika litet som alla de öfriga — huru
skulle de ha kommit på den tanken att taga så-
dana med sig? — så skulle de såsom lösdrifvare
hemförpassas med kronoskjuts — hela försam-
lingen med prästerna i spetsen!
— Det skulle bli ett skönt spratt! Åh, hvil-
ket präktigt spratt!
— Svåger tyckes vilja behandla de väckta
som pack och missdådare, inföll Antero.
— Men de äro ju verkligen missdådare, folk-
uppviglare, högfärdiga, sturska kanaljer, girigbu-
kar, liderligt slödder — och öfverheten och präs-
terskapet baktala de.
I detsamma gick Karolina förbi fönstret ned
till trädgården, och då klockaren och Handolin
på nytt fattade sina glas, begagnade sig Antero
af tillfället och gick ut. Syskonen slogo sig ned
på en gräsbänk i skuggan af den gamla lum-
miga björken.
— Kära syster, sade Antero och fattade hen-
nes hand, förlåt att jag går så här rakt på sak
— säg mig, är ditt lif aUtid sådant —
?
— Åh, kära du, tänk inte därpå, bry dig
inte om det.
— Jag satt för en stund sedan här och
hörde allt.
— Hörde du allt — nå ja, då —
— Och om jag också inte hade hört —
och Antero nickade betydelsefullt mot Handolins
rum.
302
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>