Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
du lägga ned inför din allvetande Herres fötter.
Sätt dig där och lugna dig och låt ditt samvetes
dom falla öfver ditt hufvud, känn och erkänn
din egen uselhet och spjärna icke emot den näpst,
som ligger i denna skuldförnimmelse, ty ju större
denna är, desto bättre för dig. Anförtro dig med
längtansfullt hjärta åt den frälsare, som i ordet
blifvit oss utlofvad, bed om nåd af Herren och
gif honom äran!
Med växande spänning, nyfikenhet och för-
undran hade Antero lyssnat till det liffulla, egen-
domliga talet. Hvad gällde egentligen frågan?
Hvad åsyftade han? Han kunde icke göra det
alldeles klart för sig. Orden hörde han nog,
och de inpräglade sig i hans själ, men deras in-
nehåll, deras rätta betydelse, hvad som dolde
sig under dem, det fattade han icke. Där, där!
— utpekade man för honom, liksom lotsen för
den oerfarne och närsynte förgäfves visar ett sjö-
märke — men dessa andra, de se, de se redan
på långt håll, hyart man skall styra kosan, hvar
farleden går, hvar man till slut skall hamna, ty
de hafva redan förut varit med om färder på dessa
farvatten. — Och huru egendomligt är icke hans
tal om Gud — som om en gammal bekant och
vän, hvilken han besökt, med hvilken han talat, hvil-
ken ledt honom vid handen och gifvit honom råd.
— Begynnelsen är således aUtid Guds stora
nådeverk, fortsatte Paavo. Den, som kommit i
nådatidstillståndet, börjar nu vandra helgelsens
332
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
