Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skapen. Jag känner till detta af egen erfarenhet,
och därom talade också alltid Hagman. Med
sitt skarpaste gissel måste Gud slå mig, innan han
fick lif i mig, i sin mörkaste ödemark måste
han jaga mig, med hunger måste han pina mig, i
sjukdom måste han låta mig försmäkta, och då
ännu ingenting hjälpte, måste han för att aga
mig genom mördarehand frånrycka mig min ende
son, innan han fick det i all ondskas, alla lustars
och alla begärelsers smutspöl nedsölade svinet
att, tjutande öfver sin egen eländighet, återvända
till vårdaren — Stanna där, betänk hurudan
du är, betänk om du, smutsig och usel som du
är, på något sätt kan anse dig lämplig för
himlen!
— Ja, ja.
— Sant säger han.
— Nej, käre vänner, när det gäller salighe-
tens sak får man icke vandra sina egna vägar,
man får icke tänka på att förströ sig och roa sig,
icke komma och gå när man har lust, icke välja
den väg, där gärdet är lägst och stigen lättast
att vandra, utan man bör gå fram på den väg,
där smutsen är värst och där ledet är trängst —
där tvingas man att stanna, där måste man ropa
och klaga: „Ack, Herre, fräls mig ur min elän-
dighet, förlåt mig mina synder och förhjälp mig
in på den sanna bättringens stig!" Alla ditt
samvetes anklagelser, all din egenrättfärdighet,
all din ondska, som plågar dig, allt detta skall
331
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
