Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innan man har kallelse därtill. Annars blir det
endast en legoherde eller en brödpräst.
— Ja, Paavo har nog rätt, sade den gamle
prästen och vände sig därefter på nytt till
Antero.
— Det var djupsinniga ord, som denne
gubbe i dag uttalade. Jag har nog ofta hört ho-
nom förklara ordet, men sällan så klart, så djupt
och så öfvertygande som i dag. Det är en märk-
värdig man. Då din far och han samtalade om
salighetens sak, så var det så, att ingen hade
kunnat tillägga något . . . ja, ja.
Antero granskade obemärkt den gamle prä-
sten. Han var tandlös och grå med ett blidt
uttryck i blicken, det fanns hos honom något
svagt, hjälplöst och barnsligt — han var en så-
dan, som alltid ser upp till någon annan, som
alltid måste vara fäst vid någon, måste vara nå-
gons lärjunge.
— Under de sista åren råkades vi ganska
sällan, men vi korresponderade. Han skref så
varmt om dig och undrade, hvad du skulle blifva
här i världen, men anförtrodde dig likväl lugnt i
Herrens hand. Och du skulle nog inte ha be-
redt honom sorg och bekymmer, du ser så all-
varlig ut. Jag har inte haft glädje af mina barn,
de hafva alla vandrat världens vägar — syndens
vägar. Fritänkare, gudsföruekare till och med —
sådana äro de.
343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
