Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under sången hade Karolina närmat sig grup-
pen och vinkat till sig rajavaara-bonden, som satt
något på sidan om kretsen. Antero såg sin
syster med orolig min förklara något för honom.
Då psalmen var slut, kom rajavaara-bonden till
Paavo och berättade — så högt att också de
andra hörde det — att Handolin begifvit sig till
Kontola för att angifva dem för hållande af olof-
1ig sammankomst och för utöfvande af åverkan.
— Kanske hade det varit klokast att inte röra
vid det där ledet, sade någon.
— Prästen må gärna bråka, inte fästep sig
ändå någon vid hvad han säger, sade ilpola-
husvärden.
Men härtill genmälte gubben Paavo:
^ Det står i Guds hand, om han vill kröna
hans uppsåt med framgång. Man får icke in-
vagga sig i säkerhet. Gud kan låta förföljelserna
upphöra, men han kan också på nytt uppväcka
dem, för att sedan igen låta våra fiender komma
på skam. Men hvad han än må göra, så står
det ändå fast, att han afser vårt bästa. Ske hans
vilje
!
Och med detta som utgångspunkt begynte
han igen förklara Guds ord, icke såsom nyss på
berget för en stor skara, utan liksom för enhvar
af de omkringsittande särskildt. Han satt fortfa-
rande kvar på bodens öfversta trappsteg, han ta-
lade lugnt och enkelt utan att höja sin röst, utan
att lyfta på hufvudet. Det var som en stilla bön,
362
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
