Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Du har naturligtvis ingenting med dig?
— Farbror tyckes ju ändå vara vid ganska
godt humör.
— Du är oförskämd, dum, näsvis! Den där
slyngeln hade en gång hjärta att tömma min
plunta och fylla den med vatten i stället. Och
det var kantänka så fiffigt, att han skrutit om den
bedriften för enhvar som blott ville höra på. Och
du visste, att brännvinet är min enda vän. Hvad
vill du mig?
— Förlåt, snälla farbror.
Lauri framdrog ur bröstfickan en flaska och
ställde den på bordet framför gubben.
— Så-å, jaså, hvad är det? Konjak — det
var fan, hvad det doftar. — Du vill muta mig,
din kanalje? — Sitt ner, jag skall hämta dig en
tallrik, så får du äta ...
Han raglade in, stödjande sig mot väggen.
— Nå, och hvart skall du nu hän?
— Tillbaka till er. Och du?
— Inte just längre än hit.
Det föreföll, som hade detta sammanträffande
icke varit särdeles välkommet för någondera.
Lauri tänkte: Nu stannar han kanske här. — An-
tero tänkte: Kanske han inte kommer hem, och
huru skall jag då kunna begifva mig till präst-
gården?
Gubben kom tillbaka.
— Du vill muta mig, och jag är nog en så-
dan egoist, att jag låter det ske. Tala således
26 401
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
