Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Farbror försöker ställa till gräl som van-
ligt, men jag bryr mig inte om det. Säg hvad du
har lust till.
— Nå, blif inte ond . . .
Lauri svarade icke, utan gick ned till stran-
den och försvann sedan i skogen.
— Han blef ond, men gärna för mig. Det
är just också ett skönt prästämne. Om söndagen
predikar han i kyrkan, om hvardagarna springer
han efter pigor.
— Men han älskar Hedda.
Gubben veknade och fick tårar i ögonen . . .
— Du har rätt. Det är skamlöst af mig att
håna honom fördenskull. Det är nu bara så,
att det aldrig kan blifva något af. Han är inte
karl att äkta flickan mot sina föräldrars vilja.
Om man blott en enda gång här i världen finge
se något djärft, modigt och stort! — Hvart tog
han vägen nu? Blef han verkligen ledsen? —
Nu far jag ut på sjön.
Han reste sig mödosamt, korkade flaskorna,
bar dem in i stugan och raglade sedan små-
sjungande ned mot stranden.
Antero satt kvar på sin plats och väntade på
Lauri. Då han icke hördes af, steg han upp och
slog in på en spång, som tog sin början på andra
sidan stugan och hvilken tycktes leda till andra
ändan af holmen.
Han visste icke rätt, hvad han skulle tänka
om det han nyss sett och hört. Det var, som
404
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
