Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„rätta" väckelse. Att det skulle väckas till folk.
Men här hade han trasslat in sig, och något mer
hade de icke kunnat få klart för sig. Men He-
lander hade sagt, att han försökt uttala detsamma,
som den där skolprästen i Kuopio skrifver, hvil-
ken säges vara en gudsförnekare.
Antero log för sig själf och åt sig själf.
Något liknande hade ju äfven han för icke så
länge sedan sökt predika här på Rajavaara. Men
det förekom honom, som hade dessa människor
redan förgätit det.
— Håhå — håhå! — suckade den gamla
värdinnan i det hon gick ut, och enligt Anteros
tanke uttalade hon därmed sin dom öfver allt
sådant — uttalade hon kanske äfven hans? Men
det var, som om det icke rört honom, om hon
också hade gjort det.
Kvinnfolket följde med värdinnan. Efter en
stund aflägsnade sig också männen.
— Om den främmande är trött, så finnes det
en bädd i boden.
När Antero, åtföljd af husbonden, lämnade
stugan, slog nattkylan emot honom. Himlen var
klar, och gräset på gårdsplanen kändes styft un-
der fötterna. Husbonden undersökte det, men
sade icke något. De stodo mellan boden och
stugan och sågo ner öfver fjärdarna, hvilka speg-
lade den klara, molnfria himlen. Icke ett löf
rörde sig mer.
437
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
