Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag är öfvertygad om att de nu också
hos lagmannens skämmas för oss. De ha
helt säkert talat om det, fastän du ingenting be-
rättat.
— Så tro mig då en gång, de ha aldrig sagt
något sådant.
— De visa naturligtvis så mycken finkäns-
lighet, att de ingenting säga, då du är när-
varande, men jag vet nog, att lagmanskan tänker
så mycket mer. Hurudana äro också inte mina
barn i jämförelse med hennes! Hennes äro verk-
liga praktexemplar och mönster! Och vi ha Otto
och nu Lauri och också Robert — hvar han nu
må befinna sig — kanske är han inte mer i lif-
vet — hvem vet?
— Men han är ju frisk och har åter begifvit
sig ut på en ny resa.
— Han kan ha sjuknat in på nytt . . . Hvar-
för skall också all denna olycka plötsligt hopa
sig öfver mitt hufvud? — Förlåt, herr Hagman,
att jag på detta sätt . . . Men ni äter ju ingen-
ting ... var så god . . . Helander gläder sig
åtminstone öfver det här och likaså alla andra
väckta . . .
— Hvilka grunder har mamma för en sådan
förmodan? sade Hanna, som suttit något afsides
vid ett annat bord och hittills icke yttrat något.
— Kanske inte, kanske inte ... du är då
förfärligt ömtålig, när det gäller de väckta . . .
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
