Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Är det öfver min ankomst hon gläder sig?
Hade Karolina skrifvit något till henne?
— Välkommen! Stig in! Alla de andra äro
hos lagmannens på Naimis fästmans namnsdag.
— Är han hemma för närvarande?
— Nej, men de ha ändå —
— Kanske jag får byta om kläder här i stugan?
— Var så god, men kom sedan upp.
Efter att ha tagit torra kläder på sig gick
Antero upp till stora byggningen.
— Men hvar har Lauri blifvit?
— Ja, här är ett bref till er från honom.
Hanna läste det, rodnade och torkade bort
de framträngande tårarna.
— Är Hedda mycket sjuk? Ja, hon måste
väl vara det, eftersom Lauri ber mig komma ge-
nast . . . Ack ändå . . .
Hanna begynte strax göra sig i ordning för
färden och sände bud till stugan, att en häst
skulle spännas för.
Antero irrade ensam omkring i rummen.
Han kom till kansliet och betraktade där de ur-
gamla kyrkoböckerna på arkivets hyllor. — De
innehöllo de enda spåren af människor, som här
lefvat och dött. Här födas de, ty innan deras
namn upptecknas här, existera de icke. Först
här dö de, ty om de icke här antecknas såsom
döda, befinna de sig ännu bland de lefvandes an-
tal. Här hållas deras synder och förvillelser i
minnet ännu långt efter det de försonats och för-
8 113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
