Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rensning och dikning, innan man ens kan tänka
på att beså den? Har man under sådana för-
hållanden tid och rätt att tänka på bärgande och
njutande af frukterna? Nej, sannerligen inte.
— Ja, du har rätt i hvad du säger, att män-
niskan i sina tankar kan begå de allra svåraste
brott, ha de allra grymmaste planer, sade Lauri.
Men på hvilket sätt skall hon då frigöra sig från
denna ondska?
— För mig har det åtminstone inte funnits
något annat sätt att förverkliga det, som jag
anser vara rätt, än att på ögonblicket, utan upp-
skof försöka skynda att godtgöra och försona så-
dant, hvari jag finner att jag förbrutit mig. Man
måste strax på fläcken vrida nacken af det onda,
då det reser sitt hufvud, man får inte gifva det
tid att draga ett enda andetag, det skall strypas
på stället, redan i dag, ty i morgon kan det vara
för sent. När man på detta sätt vänjer och
tvingar sig själf att följa sina bästa impulser, så får
man till slut en viss vana däri. Man hinner åt-
minstone inom sig själf få något godt till stånd.
— Får jag tala med dig om en sak, som
ligger mig på hjärtat? Eller nej, det är bättre,
att jag inte talar utan handlar. Jag måste nu
strax göra det! Kommer du med, Antero, eller
stannar du kvar här?
Helander visade lika liten förvåning öfver
deras plötsliga uppbrott som nyss öfver deras
oförmodade ankomst.
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
