Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De vandrade med raska steg längs den hårdt
tilltrampade vintervägen.
— Hvad ämnar du taga dig till? frågade
Antero.
Antingen hörde Lauri icke frågan eller också
ville han icke besvara den.
Naimi och Karin kommo dem till mötes på
vägen.
— Hade ni roligt hos lagmannens? frågade
Antero likgiltigt, utan att vänta något svar, blott
i brist på annat samtalsämne.
— Nej, svarade Karin.
— Det är inte roligt någonstädes mera, sade
Naimi missbelåtet.
— Inte? Hvarför inte?
— När också ni är så underliga. Hvad går
egentligen åt er?
— Jo, det, sade Lauri, i det han stannade
och vände sig om, — att allt det, som vi hittills
gjort, allt det, med hvilket vi hittills sysslat och
bråkat och arbetat, allt det, som vi hittills tänkt
och känt, har varit misstag och orätt och blind-
het och villfarelse och dårskap och mörker och . . .
och om vi inte blifva nya människor, så äro vi
förlorade.
— Huru? Allt orätt? utropade Naimi.
— Du frågar, men troligen bryr du dig ändå
inte så mycket om svaret.
— Hvarför tror du det, Lauri? frågade Karin.
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
