Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De togo plats i släden och sjönko så djupt
ned i höet, att blott deras hufvuden syntes öfver
slädens kant. Musti följde dem under argsint
skall till porten.
Prosten kunde icke längre behärska sig, utan
utbrast sarkastiskt:
— För rekryterna fattas numera endast uni-
formen. Musti är synbarligen redan rädd för sitt
skinn. Litet emellan hör man ju att hundar för-
svinna från gårdarna. Den är döden för alla präk-
tiga hundar, denna pietism! Man borde för sä-
kerhets skull börja hålla Musti inne under nät-
terna.
— Huru har du hjärta, pappa, att på det
sättet —? snyftade prostinnan.
— Nå, se så . . .
— I stället för att råda och vägleda Lauri,
som nu i alla fall ändå är bara barnet . . .
— Ett skönt barn!
— Säg inte så. Hedda kan i lika hög grad
som han vara skulden till allt.
— Det är hans sak att komma till mig och
inte min att gå till honom.
— Du är så sträng och hård emot honom.
— Nå, men du vet ju, att det är svårt för
mig, ja, absolut en omöjlighet att tala med dem
om sådana saker.
— Du förifrar dig ändå till slut någon gång
— liksom med Otto. Snart skall väl också Lauri
öfvergifva oss. Du behandlar honom, som vore
10 145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
