Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naturer äro likväl så olika. Han hör för öfrigt
till dem, som taga mer än de gifva. Kanske kom-
mer det sig också däraf, att han är yngre än jag.
Helander ärar och beundrar jag, men vi äro lik-
väl icke stämda i samma ton.
Det måtte vara ljuft att hvila vid en väns
bröst. Det måtte ha varit ljuft för Johannes att
hvila vid Jesu bröst, hvarifrån helighet och renhet
flödade in i hans hjärta. Också jag har i bönen
hvilat vid hans bröst. En öfvernaturlig frid om-
hvärfde mig, och tåren torkades från mitt öga.
I sådana stunder förnimma vi med full klarhet,
huru oändligt litet världen med sin fröjd och sin
härlighet betyder för oss i jämförelse med him-
lens salighet — jag kände nästan en längtan att
dö då för att få släcka min törst i ljusets källa.
En gång, för icke så länge sedan, trodde
jag, att jag skulle blifva skald. Det var det hög-
sta jag kunde tänka mig. Det var målet för alla
mina drömmar.
Men poesin är ett fint gift i våra själar. Den
för oss bort från verkligheten, den lär oss att för-
falska våra känslor. Då man på papperet lyckats
gifva uttryck åt en stor och skön idé, känner man
icke mer behof af att realisera den i sitt lif, utan
öfverlämnar detta åt andra. Det finnes ingen an-
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
