Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Hvad är lögn ? frågade befallnings-
mannen.
— Hela denna anklagelse är ett bedrägeri.
Rätta orsaken till åtalet är denne vår försupne
prästs ilska öfver, att vi inte alltid låtit honom
lefva så, som han skulle ha velat, utan till och
med kastat ut honom, när han drucken kommit
för att bråka och föra oljud i våra hem, och för
att vi inte i kyrkan velat höra på hans förolämp-
ningar, utan mangrant gått våra färde, så att
han fått dundra för tomma bänkar. När vi blott
kunnat, ha vi vändt oss till andra präster. Men
mest hatar han oss ändå därför, att vi förebrått
och klandrat honom för, att han lefver i lider-
lighet och synd, umgås med främmande kvinnor
och plågar och pinar sin egen hustru.
— Herr domare, jag fordrar denne mans
ställande till ansvar . . .! skrek Handolin.
Äfven domaren brusade upp och slog knyt-
näfven i bordet.
— Håll er till saken, karl, och blanda inte
in sådant, som inte alls hör hit! Har ni ingen-
ting annat att säga . . .
— Sagdt är sagdt — men jag kan nog
leda det i bevis, om det behöfves.
— Detta är ärekränkning — jag kommer
att taga itu med den här saken, hväste Handolin.
— Lugna er, sade domaren. Det kan ni
sedan göra, men inte nu. Kalla in kärandens
vittnen!
214
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
