Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Och sista akten där ute på gården —
hvilken storslagen syn! Det hade varit motiv för
en tafla, det: den skymmande kvällen, den mörka
väggen, den svarta dörren och i denna infattning
Paavos hvita hufvud . . . Aldrig har jag hört nå-
got mer gripande än deras psalm.
— Det var i alla fall deras sista psalm, sade
befallningsmannen och tog en djup klunk ur
sitt glas.
— Hädanefter komma de inte att våga . . .
— Komma de inte att våga? Säger du det,
Handolin? Var så god och kom med mig, så
skall jag visa dig, hvad de våga. De hålla som bäst
på att inviga sin nya kyrka på Honkaniemi,
och där äro inte allenast väckta, utan också
säkra, åtminstone hälften utgöres af säkra. Kom
och se, ja, det var ju egentligen mitt ärende . . .
Kortspelet afstannade.
— Hvad säger du?
— Jaha, det här börjar intressera herrarna?
— Men det är ju oerhördt!
— För öfrigt insamlades redan penningar
för att betala böterna, och de lofvade draga för-
sorg om Helander, ifall han skulle bli afsatt från
sin tjänst. Handolin, din svåger lade hundra rubel
i kollekthatten.
Handolin sprang upp.
— Hundra rubel? Hvad? Det är af de där pen-
ningarna, som hans morbror testamenterade honom
230
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
