Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagar! Ja, ja, riktigt, alldeles riktigt, de befinna
sig bakom lås och bom, på kistbottnen — för att
växa med ränta för framtiden!
— Håll nu en gång upp med ditt skräfvel . . .
— Han själf hade naturligtvis inte kunnat
fälla dem, han förstod nog, att något sådant
inte anstod en fri domare, men han ville inte
heller frikänna. Han har nog snusat sig till,
hvarifrån vinden blåser i de högre sfärerna —
han sträfvar till senaten, och kanske kommer han
också dit inom kort. De äro af samma skrot och
korn, han och herr doktorn och riddaren, de båda
spelkamraterna — båda utan ryggrad, utan grund-
satser, utan egen öfvertygelse, af den gamla, bu-
gande byråkratiska stammen. Men ungdomen
besjälas af en annan anda! Den där Hagman
är ändå en präktig gosse. Jag hade aldrig kunnat
tro, att han ägde en sådan fasthet, han, som ändå
förefaller att vara litet för mycket månskenshjälte.
Och Lauri också, Lauri också. Han lämnade sitt
hem och vänder inte tillbaka, huru mycket de än
försöka öfvertala honom . . .
Befallningsmannen rådplägade med domaren.
— Den borde upplösas, denna samman-
komst . . . eller kanske vore det ändå klokast att
tillsvidare lämna dem i fred?
— Ja, kanske vore det verkligen det klo-
kaste . . .
Handolin raglade fram till farbror Jakob.
232
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
